Viljan att göra rätt

Skatteverket har sedan några år tillbaka på olika sätt varit engagerade i attitydpåverkande åtgärder för att skatt ska inkluderas bland hållbarhetsfrågorna. Myndighetens syn tydliggörs i en rapport från hösten 2016. Syftet bakom Skatteverkets arbete är enligt rapporten att öka viljan att göra rätt, vilken i sin tur påverkas av skattebetalarkollektivets uppfattningar om hur andra beter sig. ”Upplever en stor del av skattebetalarna att det finns andra som inte bidrar med sin rättmätiga del minskar det viljan att bidra för egen del”, konstaterar Skatteverket. Det är således inte företagens faktiska agerande som är det centrala utan allmänhetens föreställningar kring detta agerande. Myndighetens eget inflytande över sådana föreställningar tycks dock inte vara något som Skatteverket reflekterat över. 

I en artikel på nyhetssajten Revisionsvärlden från oktober 2016 skriver exempelvis verkets generaldirektör Ingemar Hansson att ”[m]ycket tyder på att normen i näringslivet går mot att vilja bidra till samhället, inklusive att betala en rättvis och rimlig skatt.” Vilken bild av företagens förhållningssätt och samhällsansvar förmedlar ett sådant påstående? När Skatteverket i svepande ordalag uttrycker oro för skatteplanering och skatteupplägg bland företag underblåser man samtidigt tvivel om företagens vilja att göra rätt. Därmed bidrar man aktivt till det problem som man föresatt sig att lösa.

Ett alternativt sätt att hantera oron för att viljan att göra rätt ska urholkas av föreställningar om företagens skatteplanering och skatteupplägg vore att informera om hur det faktiskt ligger till. Exempelvis att Sverige är det land i EU med lägst s.k. moms-gap, dvs. skatteförlusten vad avser momsuppbörd. Eller att det saknas stöd för att skattefelet ökar. I den senaste rapporten om skattefelets utveckling, publicerad 2014, bedömdes det som troligt att skattefelet minskade under perioden 2007-2012. Samtidigt förbättrades allmänhetens normer kring svartarbete och skattefusk under samma period. Någon uppföljning till rapporten har inte gjorts men av Skatteverkets årsredovisning för 2015 framgår att skattefelet bedöms vara oförändrat mellan 2013-2015.

Vaga antydningar om företagens beteenden från den myndighet som har bäst överblick över skatteuppbörden bidrar knappast till förbättrade attityder. Skatteverket borde fundera igenom sin kommunikationsstrategi.

SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg