Näringslivet avgörande för omställningen till mer förnybar produktion

1. En fungerande inre marknad.
Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Mer kan och bör göras för att utveckla den gränsöverskridande handeln mellan medlemsländerna, stärka konkurrensen och förbättra konsumentskyddet. Ett område som måste utvecklas är e-handeln. Det är en sektor i snabb utveckling och EU måste se till att lagstiftningen hänger med. Så att både teknikutveckling och konsumenters intressen gynnas.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

- Den inre marknaden är ett medel och inte ett mål. För mig är det självklart att människan ska sättas före marknaden. För att våga och vilja använda den inre markanden fullt ut krävs det att människor är trygga.

2. Digitalisering och den inre marknaden

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

- Den digitala inre marknaden måste bidra till en rättvis och sund konkurrens som främjar jobb och företagande för en hållbar tillväxt. Medborgarnas rätt till personlig integritet ska därför inte få flöda fritt mellan medlemsländerna.

- Alla initiativ inom ramen för digitaliseringen av den inre marknaden måste underlätta för anställdas övergång från ett arbete till nästa, värna arbetstagares rättigheter, erbjuda ett högt socialt skydd, skydda upphovsrätten och säkerställa högt integritets- och dataskydd. Vikten av att värna den personliga integriteten får aldrig hamna i skymundan och information som har bäring på detta får aldrig tillåtas flöda fritt mellan medlemsländerna.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- De nya regler som föreslagits för digitala verktyg och förfarande inom bolagsrätten för bättre och smidigare registreringar av företag online, måste förebygga bedrägeri och missbruk, och nationella myndigheter måste ges tillräckliga befogenheter. Ökad harmonisering av reglerna måste också värna medlemsländernas system för lönebildning och partssamverkan och dess roll för ett tryggt välfärdssystem, skatter och arbetsmarknad.

3. Regelförbättring

Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

- EU:s lagar behöver bli enklare och tydligare och ge avsedda fördelar för medborgarna och sysselsättningen. De bör också bidra till ekonomisk, social och ekologiskt hållbar utveckling. Regelförbättringar är viktigt, men kommissionens program för bättre lagstiftning - det så kallade Refitprogrammet - får inte utnyttjas och leda till avreglering som försvagar arbetstagares rättigheter eller leder till försämringar i arbetsmiljö, folkhälsa eller konsumentskydd. Vår utgångspunkt är att vi inom EU ska anta minimiregler som höjer standarden i hela unionen, samtidigt som medlemsländerna fortsatt måste ha rätten att behålla eller införa bättre regler.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i Europaparlamentet?

- Ja, det är oerhört viktigt att EU:s lagar och regler leder till förbättring av standarder för arbetstagare, miljön och konsumenter. Detta kan och ska gå hand i hand med förbättrade villkor för företagen. Det är därför något vi prioriterar inom alla politikområden.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

- Vi har ett bra samarbete och dialog.

4. Ett socialt Europa
Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är startegin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

- Frågans inledande text är missvisande och felaktigt formulerad. En gemensam lägsta lönenivå i Europa är inte aktuellt för Socialdemokraterna. Det strider mot vår svenska partsmodell och är inte förenligt med EU:s fördrag, där det slås fast att lön är en nationell fråga. Vi har heller aldrig, varken i regeringen eller i Europaparlamentet, drivit krav på ett gemensamt arbetsrättsligt grundskydd. Tvärtom har vi varit mycket kritiska till det förslagna arbetsvillkorsdirektivet och arbetar aktivt för att förbättra det. Vår syn på ett ”socialt Europa” är att det inte ska vara möjligt att konkurrera med hjälp av social dumpning. Vårt mål är att lika lön och arbetsvillkor ska gälla för samma arbete på samma plats.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

- Hur de nationella parlamenten vill arbeta med frågan är givetvis upp till dem. Den så kallade sociala pelaren handlar om 20 icke-bindande principer och är ett starkt politiskt ställningstagande för att förbättra vardagen för människor runt om i EU. Även om vi ser olika på hur målen ska uppnås är det bra om medlemsländerna kan enas om vissa grundläggande principer, som exempelvis alla barns rätt till skolgång och att arbetstagares villkor ska stärkas.

5. Handelspolitik

En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

- Omkring en tredjedel av de svenska jobben är idag beroende av exporten. Det gör handelspolitiken mycket viktig i vår strävan att skapa tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. Som en del i detta är nationell omställning centralt för att skapa både konkurrenskraft och trygghet, och på samma gång bekämpa ökande klyftor.

- Det viktigaste för oss är att få till stånd bra och progressiva handelsavtal som både respekterar moderna handelsmönster och värnar om människor och miljö, samt det demokratiska beslutsfattandet.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

- Multilaterala avtal är en grundläggande utgångspunkt för oss men, delvis på grund av bristen på framsteg multilateralt eller plurilateralt, är de bilaterala avtalen en viktig vidareutveckling av handelspolitiken. Om man ska försöka se till enskilda länder är Japan väldigt viktigt ur svenskt perspektiv. Det avtalet kommer nu när det har förhandlats färdigt, att landa för granskning och godkännande hos oss i Europaparlamentet. Vidare får vi givetvis inte heller glömma att det är av största betydelse att vi får bra handelsrelationer med Storbritannien efter brexit.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

- Det är viktigt att handelspolitiken är väl förankrad bland såväl näringsliv som folkvalda politiker, fackliga organisationer och civilsamhälle. Och att ansvariga politiker också behåller fötterna på marken; alla handelsavtal är inte per definition fantastiska. Det finns helt enkelt bra handelsavtal och dåliga handelsavtal.

- Mer information och kommunikation längs hela processen är därför centralt för att sluta handelsavtal och även viktigt för handelspolitiken generellt. I Sverige är vi relativt bra på det, men det är lika viktigt i hela EU.

6. Energi och klimat

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

- Det internationella Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 °C, och helst inte över 1.5 °C, innebär att EU måste skärpa klimatkraven. Regelverket måste minska utsläppen i hela samhället och samtidigt möjliggöra ett ökat upptag av förnybar energi samt en effektivare energianvändning. Vi behöver stabila och bindande regler på EU-nivå som ger tillräcklig säkerhet för investeringar i klimat- och energismarta lösningar, det ska löna sig att gå före i utvecklingen. Det är även viktigt att reglerna möjliggör ytterligare satsningar på bioekonomin och skogens stora potential att bidra till klimatet och ren energi.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

- Klimatutmaningen och Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen innebär att utsläppen av växthusgaser måste minska mer och snabbare än i dagsläget. Näringslivet, både i EU men också i resten av världen, spelar en nyckelroll och måste fortsätta omställningen till en mer klimatsmart produktion. Självklart ska Europa leda detta arbete och genom progressiva klimatregler ger vi våra företag möjlighet att gå före i omställningen. Givetvis är det viktigt att vi ger våra företag stöd i denna omställning, genom att tillräckliga resurser satsas på forskning och åtgärder som främjar innovativa tekniker och lösningar.

Sophia Bengtsson