Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företagens förmåga att tillvarata kompetens och skapa ett reellt ekonomiskt värde av det har varit avgörande för svenska ekonomins tillväxt. Högre utbildningen har varit väsentlig för utvecklingen, vilken dessvärre har vänt.
Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så mycket som 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen idag enligt 60 procent av branscherna. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.
När det kommer till högskolans relevans så utgår dimensioneringen i Sverige från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Det saknas också strukturer för arbetsmarknadsinflytande p systemnivå, vilket begränsar näringslivets möjligheter att påverka dimensionering och innehåll. Detta är kontraproduktivt både för studenterna som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och för företagen som har svårt att hitta kompetens.
Därför lanserar Svenskt Näringsliv ”Högskolepejl”, som är en sida för att visa olika högskoleutbildningars relevans på arbetsmarknaden. Högskolepejl visar etablering och medianinkomst för olika högskoleutbildningar (program och inriktningar) vid universitet och högskolor ett och tre år efter examen. Syftet är bland annat att studenter ska kunna göra medvetna val genom att kunna se hur etablering och medianlön för olika utbildningar vid universitet och högskolor.
Ta reda på mer på:
ekonomidakta.se/hogskolepejl