Valrörelsen är i full gång och vi får höra många förslag till hur olika samhällsproblem ska lösas. En del lösningar som föreslås kräver resurser i form av skattepengar och det är ju i växande företag som jobben och resurserna skapas. Att företagandets villkor finns högt upp på agendan ligger därför i allas intresse. Därför ställde vi fyra frågor till samtliga riksdagskandidater för de åtta riksdagspartierna i vårt län om hur de vill förbättra näringslivets förutsättningar i Kalmar län. Här är svaren från Kristdemokraternas Gudrun Brunegård.
Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall?
– Ja, absolut. Ett sätt är arbetet för regelförenklingar. Exempelvis behövs en garanti att företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång till myndigheterna, stärka regelrådet, inrätta ett förenklingsforum, reformera systemet med personalliggare och avskaffa krav på hotelltillstånd.
Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt?
– På kort sikt vill vi ta bort momsen på el under vintern, införa en stötdämpare på energiskatten och återföra de så kallade flaskhalsavgifterna. Sänk reduktionsplikten på bränsle och harmoniera oss med övriga EU. Vi vill införa ett leveranssäkerhetsmål. På längre sikt måste den planerbara elproduktionen öka. De enklast uppnåeliga insatser som vi anser behöver göras är att vidta åtgärder för att underlätta för kraftvärmeverksproduktion och sänka skatten på avfallsförbränning. Modernisera lagstiftningen så att det blir attraktivt att bygga SMR (små modulära reaktorer).
– Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet?
Kompetensbristen är redan idag stor och kommer att öka inom i stort sett alla yrken, inte minst inom industri och hantverk. Många unga har en bristfällig bild av många yrken. Studiebesök och prao är viktiga för att ge bättre kunskap. En del avstår från att söka yrkesinriktade program eftersom det idag innebär en återvändsgränd om man längre fram skulle vilja gå vidare till högre studier. Därför vill vi att man ska kunna validera och komplettera sina betyg efter yrkeshögskola för vidare högskole- eller universitetsstudier. Vidare anser vi att lärlingsutbildningarna behöver marknadsföras bättre, med betoning på hur betydelsefulla de är för att snabbt komma ut på arbetsmarknaden.
Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänskligt lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet?
– Sverige behöver fler poliser för att förebygga och utreda brott. De 3000 som slutat av andra skäl än pension sedan regeringen tog makten vill vi locka tillbaka med lönebonus. Den har regeringen sagt nej till. Tullverkets befogenheter att gripa in mot stöldgods som lämnar landet, kriminalisera snatteri (ringa stöld) ska öka. Polisen ska prioritera bedrägeribrott. Dessutom behöver det göras en kartläggning för att utreda hur stor kostnaden är för brott mot företag, vilka som drabbas och hur det i sin tur påverkar samhället. Detta för att synliggöra hur stort problemet är i realiteten.
FöretagarfrågorRiksdagskandidatervalet 2022Kalmar län