Regeringen har nyligen presenterat sin vårändringsbudget för 2024. Vi hade önskat en mer offensiv politik, med reformer och investeringar som skapar förutsättningar för tillväxt, men de stora satsningarna på tillväxt uteblev. Regeringen borde faktiskt kunna mer.
Sverige har ett stort problem som nästan ingen pratar om. Låg tillväxt har gjort att vi sakta halkat efter resten av Europa. År för år är skillnaderna inte dramatiska, men på lång sikt är skadan stor.
Politik är att våga välja, att våga prioritera. En budget är inte bara en prognos eller en plan, det är också ett bevis på nivån av god analys och mod. Ett tecken på att man förmått inse vad som är viktigt och vad som gagnar flest, bäst och mest effektivt. Det går inte att ge allt till alla, alltid. Så då är det extra viktigt att satsa rätt.
Därför vill jag för den miljonte gången upprepa att näringslivet inte är ett särintresse. Genom att ge våra företag rätt förutsättningar att växa, anställa rätt kompetens och utvecklas, kan vår region bli rikare, tryggare och mer attraktiv för såväl människor som kapital och kompetens. Om regeringen menar allvar med att bygga ett starkare och tryggare Sverige, är starka och välmående företag helt avgörande. Då måste det också synas i prioriteringarna.
Om regeringen menar allvar med att bygga ett starkare och tryggare Sverige, är starka och välmående företag helt avgörande. Då måste det också synas i prioriteringarna
Det är ingen hemlighet att vi på Svenskt Näringsliv hellre hade sett en lite mindre vårbudget och en större reformbudget i höst. Om vi ska kunna få fart på Sverige får inte ändringarna i vårbudgeten hämma de helt nödvändiga reformer som vi vill se i höstens budget, bland annat inom följande områden:
Infrastruktur: För många företag runt om i Kronoberg är bristande infrastruktur ett tillväxthinder. Vi behöver investeringar för att stärka vägar och järnvägar för att få fart på ekonomin. Både gods och människor behöver kunna ta sig dit man behöver, när man behöver det. Utan förseningar, potthål eller inställda avgångar. Politiken behöver prioritera en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att fler företag vill investera här.
Energiförsörjning: Fler än var tredje företagare planerar kommande år att genomföra investeringar som kräver mer elkraft, men över hälften tvekar kring om elen kommer att räcka till. Vi behöver öka elproduktionen och stärka elnätets kapacitet för att möta denna utveckling. Tillgång till stabil elförsörjning till konkurrenskraftiga priser måste återigen bli en svensk konkurrensfördel.
Kompetensförsörjning: 8 av 10 företag i Kronoberg upplever att det är svårt att rekrytera och 20 procent av rekryteringsförsöken misslyckas helt. Den mest eftersökta utbildningsnivån är gymnasial yrkeskompetens. Matchningen på arbetsmarknaden måste bli bättre och det behövs åtgärder för att fler ska vilja och kunna läsa en yrkesutbildning. Näringslivet måste få delta i utformningen av utbildningarna och samverkan mellan högskolan, utbildningsaktörer och näringslivet måste öka.
Satsningarna på infrastruktur och energiförsörjning måste kombineras med satsningar på utbildningar som kan anpassas efter den här typen av behov, och det måste i sin tur kombineras med en strategi för att attrahera internationell kompetens till Sverige, inte minst genom sänkta marginalskatter.
Sänkta skatter och avgifter: Sänk skatten för att göra företagande, utbildning och ansvarstagande mer lönsamt. Stärk incitamenten att ta ett arbete, så att fler människor kan ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Sverige har fortsatt en av världens absolut högsta marginalskatter på högre inkomster. Vi har inte råd att skatta bort ambition och talang.
Se över tillståndsprocesser och regelverk: Långa ledtider och krångliga regelverk gör det svårare för företag att verka och växa. Skillnaderna i myndighetsutövningen mellan kommunerna i Kronoberg är alltför stor. En hög servicenivå och främjande av tillväxt måste prägla företagens kontakter med myndigheterna, oavsett om det gäller kommuner, regionen eller länsstyrelsen.
Politiken är helt beroende av välmående, växande och framgångsrika företag. Vår förmåga att försvara oss, klara välfärden och finansiera investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning hänger på tillväxtkraften i ekonomin. Och den avgörs i sin tur av förutsättningarna för produktivt arbete och företagande. Politiken måste bli mer inriktad på att skapa förutsättningar för detta. Ett starkt Kronoberg kräver ett starkt näringsliv, för ni vet vad jag brukar säga; ska det gå bra för Sverige måste det gå bra för svenska företag.
Ulrica Bennesved
Regionchef
Svenskt Näringsliv Kronobergs län