Riksdagskandidater om näringslivets viktigaste frågor

Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall? 

– Ja, självfallet är villkoren för företagandet ett viktigt politikområde. I Vänsterpartiets klimatomställningsförslag finns satsningar på infrastruktur och energiförsörjning som gynnar både näringslivet och den privata konsumtionen. Förutom att miljön mår bättre av en klimatvänlig produktion kan även svensk export stärkas Det är viktigt med bostäder och samhällsservice där företag vill satsa nytt. Villkoren för små och medelstora företag och deras anställda är också en viktig fråga, vi vill se ett ökat skyddsnät för ensam- och småföretagare. De tre sektorerna privat verksamhet, offentlig och den sektor som kan kallas social ekonomi (ideella föreningar, stiftelser, non profit-företag m fl) är grunden för att vi människor i landet ska ha ett drägligt liv. Alla tre behövs, alla tre är beroende av varandra. 

Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt? 

– På kort – och lång – sikt finns vårt förslag om Sverige-priser på el, alltså att separera den svenska elmarknaden från exportmarknaden. På så vis kan vi ha ett pris som gäller för den svenska marknaden och som inte påverkas av prisstegringen på exportmarknaden. Det är ett steg för att åstadkomma en bra prisbild i ett land med överskott på elproduktion. Vi vill se en utbyggnad av vind- och solkraft samt mer lokal produktion för att kunna möta framtidens efterfrågan på energi. Ökade lagringsmöjligheter av energi, att det finns planer på energilagring i Kronoberg är positivt. Framför allt är en snabb lösning av det nuvarande prisläget på el viktig för att säkra jobben.  

Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet? 

– Kombinationen arbetslöshet och arbetskraftsbrist är olycklig. Vet inte om det brister i kommunikation och information om hur arbetet och villkoren är i företagen? Skolan och näringslivet kan samarbeta bättre med att intressera barn/unga för arbete inom industri och hantverk. Studiebesök i verkstäder, feriejobb både under sommar och andra lov, olika företag kan ”adoptera” en skola eller en klass. Bra om företag har utbildningar, fortbildning, kurser och ser till att arbetarna kan förkovra sig på jobbet. Möjligheter att byta yrke mitt i arbetslivet? Många som byter från välfärdsyrken till industri blir nöjda, och även vice versa. Mer specialiserad utbildning? Också olyckligt att anställda utvisas, när de har etablerat sig och behövs i företaget där de arbetar. Dialog mellan flera aktörer: näringslivet, skolorna (SYV) och Arbetsförmedlingen till exempel, men framför allt skolelever. 

Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänskligt lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet? 

– Polisen ska vara närvarande även på landsbygden, där många inbrott sker. Satsningar på en levande landsbygd gör att fler människor kan ingå i en grannsamverkan till exempel. Samarbete skola-polissocialtjänst som led i att förebygga, motverka och motarbeta tendenser till kriminalitet. En grundskola som ger rätt förutsättningar, utbildning ska vara vägen – inte kriminalitet. Resurser till tullens gränsbevakning och till polisens arbete med att i flera led störa brottskedjan. Ett samhälle med färre klyftor och fler träffytor mellan människor i olika roller är viktigt. Återkommer till vikten av att små- och egenföretagare har ett bra skyddsnät, eftersom brottsligheten kan leda till att de mister ekonomi och/eller driv för att fortsätta sitt företagande.