Riksdagskandidater om näringslivets viktigaste frågor

Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall? 

– Absolut, det kommer jag. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättning för fler företag att växa. Den positiva utvecklingen av företagande i välfärdssektorn hotas av förbud mot vinster i välfärden och slår extra hårt mot kvinnors företagande.  

Vi ska se till att det blir regelförenklingar och mindre byråkratiskt krångel. Onödiga och otidsenliga lagar måste avvecklas och arbetsrätten moderniseras. 

För oss Liberaler är fri företagsamhet ett uttryck för individens möjlighet att förverkliga sina drömmar och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och ökade skatteintäkter; vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. 

För företagarna är ett av de främsta hindren för expansion svårigheten att få finansiering. Privat kapital är avgörande för att kunna starta, driva och utveckla ett företag. I vissa fall kan statligt riskkapital behövas för att komplettera det privata kapitalet med en så kallad fond-i-fond-lösning. 

Företagandet i hela Sverige hämmas när skatten kan vara fem, sex eller sju kronor högre per hundralapp i glesbygd än i Stockholm. Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten. Sveriges skattenivåer ska vara konkurrenskraftiga och lättförståeliga för att uppmuntra till företagande, utbildning och investeringar. Det gäller inte minst bolags-, kunskaps- och kapitalskatterna. 

När det gäller personalförsörjning så måste vi styra politiken så att det ska löna sig att arbeta. För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag. På sikt vill vi permanent sänka skatten på de lägsta lönerna med minst 1 000 kronor i månaden samtidigt som marginalskatterna för alla fortsätter att minska. 

Vi kan även påverka produktionsförutsättningarna genom tex styrning av skatter på drivmedel och el etc. Vägnätet ska fungera och statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige. 

Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt? 

– Verka för att det ska finnas billig el och pålitlig el i hela landet. Ska vi få ner elpriserna krävs att vi bygger inte bara kärnkraft utan också mer sol- och vindkraft i hela landet, investerar i kraftsystemet och satsar på energilagring. 

Dagens elpriser i de olika elprisområdena är både orättvisa och omotiverade och missgynnar oss som bor i södra Sverige. Liberalerna vill att hela Sverige åter ska bli ett elprisområde Därför föreslår L att det skrivs in i ellagen att svenska kraftnät ska bygga driva och underhålla transmissionsnätet så att hela Sverige får samma elpris, på samma sätt som det är i Finland. 

Vi vill både sänka elmomsen och den särskilda extraskatten på el för att mildra elprischocken här och nu. 

Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet? 

– Branschorganisationer och skolans studie- och yrkesvägledning måste samverka bättre för att visa på vilka möjligheter det finns till god lön och gott om arbetstillfällen. Erbjudanden om PRAO och studiebesök för skolelever är andra aktiviteter kring vilka skolan och företagen kan samverka. 

Liberalerna är öppna för reformer som gör att de yrkesförberedande programmen som ger behörighet till vidare studier på högskolor och universitet. Sverige saknar massvis med elektriker, golvläggare och snickare. Genom att flytta ut utbildningen till företagen kan vi stärka kopplingen till arbetsmarknaden och locka framtida hantverksmästare till företagen kan vi stärka kopplingen till arbetsmarknaden och locka fler framtida hantverksmästare. 

 Lärlingsutbildning ska vara ett alternativ till gymnasieskolans yrkesprogram för hantverksyrken där undervisningen i huvudsak är förlagd ute på företagen. Det är onödigt att verkstäder, frisersalonger och restauranger byggs upp i undervisningssyfte i skolans regi när eleverna istället kan öva ute på företagen. Lärlingar ska kunna anställas av sin arbetsgivare under utbildningstiden. En särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, som kan användas av arbetsgivare som utbildar en lärling bör inrättas. Arbetsplatser som tar emot en lärling får ersättning för handledning, medan lärlingen får förhöjt studiebidrag och ersättning för resor och måltider. För att lärlingssystemet ska användas fullt ut behöver ersättningen vara attraktiv för både lärling och arbetsgivare. 

För kunna locka hit utländska nyckelmedarbetare vill vi göra optionsbeskattningen internationellt konkurrenskraftig och sänka expertskatten. Tillfälliga arbetstillstånd ska kunna ges för en längre period än i dag. Kompetensutvisningarna av högkvalificerad arbetskraft måste få ett slut. En startup-kommission ska tillsättas och skattesystemet anpassas bättre till den växande delningsekonomin. 

Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänskligt lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet? 

– Det är oacceptabelt och ytterst beklagligt att det är på det viset Liberalerna ser mycket allvarligt på brottslig verksamhet riktad mot företagare och näringsliv.

Liberalerna vill stoppa kriminaliteten redan i klassrummen. En starkare skola i Sveriges utsatta områden kommer göra att färre unga glider in i kriminaliteten. Alla skolor ska stärka sitt våldspreventiva arbete. För att polis och socialtjänst alltid ska få kännedom om barn som är på fel väg i livet ska huvudregeln bli att skolan alltid gör polisanmälan och orosanmälan vid misstänkt brottslighet. 

Vi vill även att Sverige ska ha fler poliser med bättre betalt. Sverige har i dag färre poliser i förhållande till vår folkmängd än nästan något annat land i EU. Så kan det inte fortsätta. Därför vill vi på sikt nå 33 000 poliser så att polistätheten blir minst lika hög som i övriga Europa. För att nå dit måste det bli mer attraktivt att både bli och fortsätta som polis – därför ska villkoren ska bli bättre och lönerna höjas. Samtidigt behöver vi fler domare och fler åklagare, och fler häkten och fängelser med fler kriminalvårdare. En grövre brottslighet kräver längre straff. Livsstilskriminella ska hållas inlåsta i stället för att släppas ut på våra gator. Vi vill avskaffa dagens mängdrabatt på brott, slopa den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff och skärpa straffen för bland annat vapenbrott, våldtäkt och utpressning. Ett nationellt avhopparprogram ska införas för att fler ska kunna lämna ett kriminellt liv bakom sig. 

Ge polisen fler verktyg och vapen. Avlyssning och andra hemliga tvångsmedel ska kunna användas både vid misstanke om fler brott än i dag och efter domstolsbeslut mot organiserade gängmedlemmar även utan konkret brottsmisstanke. För att stoppa upplopp och kravaller ska polisen kunna använda mer effektiv och modern utrustning så att fler kan gripas och lagföras.

 Lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande Kommunen ska samarbeta med föreningslivet, församlingar och samfälligheter liksom företag i det brottsförebyggande arbetet. Lagen behöver även justeras så att tex butiker ska ha rätt att porta och åklagare ska ha möjlighet att fatta beslut om att förbjuda en person att gå in i en viss affär. 2013 års kameraövervakningslag behöver lättas upp så att det blir lättare att sätta upp övervakningskameror på särskilt brottsutsatta platser.