Bristande vägunderhåll medför extrakostnader för företagen

I Svenskt Näringslivs företagarpanel har vi tillfrågat företagen om bristande vägunderhåll har medfört extrakostnader för företaget. Sett till norra Sverige som helhet (Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) uppger 36 procent av företagen att det inneburit extrakostnader. Siffran är lägst i Gävleborg (30 procent) och högst i Jämtland (46 procent).

Göran Ekblom är vd för Harmångers Plåt & Entreprenad AB i Nordanstigs kommun. Företaget utför arbeten inom byggnadsplåtslageri, taksäkerhet och ventilation. Han driver också Värmebutiken som säljer och installerar braskaminer.

– Våra kunder finns i huvudsak inom en tiomalsradie från Harmånger, vilket innebär att vi åker på de flesta vägar och man kan säga att skicket på vägarna antingen är sämre eller ännu sämre. Problemet förvärras ytterligare vintertid med en bristfällig snöröjning, vilket riskerar att ställa till det. Dåliga vägar är besvärligt och leder till ökat slitage på bilarna, men det är också en fråga om trafiksäkerhet och att våra anställa har en trygg arbetsmiljö. Det ska inte vara farligare att färdas på vägarna beroende på var man bor i landet, säger han.

Välkommen satsning på underhåll

Underhållsskulden på Sveriges statliga vägar och järnvägar beräknas år 2026 uppgå till 127 miljarder kronor. I regeringens nyligen presenterade infrastrukturproposition för 2026–2037 prioriteras ett ökat underhåll. Detta välkomnas av Svenskt Näringsliv.

– Regeringen går från ord till handling och lägger om infrastrukturpolitiken med fokus på tillväxt och sysselsättning. Det är särskilt positivt att regeringen tar tag i underhållsskulden. Bristande vägunderhåll skapar problem och merkostnader för företag i hela landet och det är därför betydelsefullt att hela underhållsskulden på det statliga vägnätet kan tas tillbaka till 2037, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

– Företag i hela Sverige är beroende av en tillförlitlig och väl fungerande infrastruktur för resor och transporter och infrastruktur är en avgörande fråga för företagsklimatet. Problemet med bristande väginfrastruktur är en fråga som ofta återkommer i vår kontakt med medlemsföretagen i norra Sverige, oavsett län. Behovet av ökat underhåll är stort. Och investeringar i infrastruktur ska inte enbart betraktas som en kostnad – rätt satsat får vi ett bättre företagsklimat och i förlängningen högre tillväxt, säger Mattias Holmström, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv i Västernorrland.