Regelkrångel dyrt för både företag, kunder och samhälle
Allt fler företag upplever att regelkrånglet hindrar tillväxt och jobbskapande. Många har tvingats avstå från investeringar eller nyanställningar, och en stor andel upplever att regelverken har blivit allt mer komplicerade. Kent Johansson, vd på Älvsbyhus, menar att regelkostnaderna har tillåtits öka utan konsekvensanalys.
Kent Johansson började arbeta på Älvsbyhus när han var 16 år, i dag är han vd för företaget. Sedan företagets start har snart 50 000 hus lämnat företagets fabriker. Han berättar att processerna för att bygga hus har blivit betydligt krångligare – och dyrare – med tiden.
– Till att börja med är ett betydande problem att vi har 290 kommuner där tjänstemän och byggnadsnämnder väljer att tolka lagarna på väldigt olika sätt. Detta leder till att vi ofta behöver lägga omotiverat mycket tid på att sammanställa och inkomma med dokumentation på saker som inte behövs i andra kommuner. Exempelvis kan vi få en begäran om att lämna in en teknisk beskrivning på ett hus vi har byggt i samma kommun i tiotals år och som dessutom byggs standardiserat i vår fabrik, säger Kent Johansson.
När man köper eller bygger hus handlar kostnaderna inte bara om väggar, tak och golv. Utöver detta är en betydande del den så kallade byggherrekostnaden, vilket är ett samlingsnamn för skatter och avgifter som rör bygglov, el- och VA-anslutningar och stämpelskatter. Trä- och möbelföretagen har sammanställt ökningarna mellan 2021-2024. I genomsnitt har elnätsanslutningsavgifterna ökat med 66,7 procent, inskrivningskostnaden hos Lantmäteriet ökat med 31 procent och bygglovsavgifter med 20,9 procent.
– En stor del av de avgifter som måste betalas när man ska bygga ett hus sätts av kommunerna själva. Det innebär att samma hus kan bli betydligt dyrare i grannkommunen även om alla förutsättningar i övrigt är lika. Det här påverkar naturligtvis husets prislapp och landar på kunden, Kent Johansson.
Dyra avgifter en politisk fråga
Kent Johansson menar att detta är en politisk fråga som går att få bukt med om bara viljan finns.
– Vill man så går det, det är en fråga om politiska beslut. Huvudproblemet är att avgifterna är monopolstyrda, då det inte finns några alternativ till respektive kommun eller lantmäteri. Det hade varit en rimlig åtgärd att skära i dessa kostnader i den lågkonjunktur vi befinner oss i, som gör att bostadsbyggandet i princip står stilla. Men tvärtom har vi sett hur byggherrekostnaderna har fortsatt stiga de senaste åren. Det är milt uttryckt ganska frustrerande.
Ett av de stora problemen med avgifter och olika tolkningar av lagar och regelverk är att husen blir onödigt dyra och att förstagångsköparna stängs ute, menar han.
– Självklart ska man betala för vad myndighetsutövningen kostar. Men det är svårt att motivera dessa kostnadsökningar då ingenting har förändrats till det bättre. Konsekvensen av regelverk som tolkas på helt olika sätt och kommuner som sätter helt olika prislappar blir onödigt dyra hus. Det får följden att det blir ännu svårare för förstagångsköparna, då kostnaden för att flytta till ett hus blir högre. Regler kostar pengar och dåligt tolkade regler kostar ännu mer pengar. Politiken måste förstå att deras beslut får konsekvenser, avslutar Kent Johansson.
36 procent av företagen i Norrbotten bromsas av regelkrångel
Cirka en tredjedel av företagen i Norrbotten har under de senaste två åren avstått från att investera eller anställa på grund av regelverk och administrativa bördor. 31 procent av företagen i länet anser att regelverken har blivit krångligare under de senaste två åren. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
Enligt undersökningen uppger 36 procent av företagen i länet att de har tvingats skjuta upp eller helt avstå från investeringar i sin verksamhet, eller från att anställa nya medarbetare, till följd av komplicerade och tidskrävande regler.
– Företagen vill växa, men hindras av en växande byråkrati. När ungefär en tredjedel av företagarna i länet säger att regelkrånglet påverkar deras vilja att investera eller anställa, då är det ett tydligt varningstecken, säger Hans Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
Företagen pekar särskilt på svårigheter med omfattande rapporteringskrav, långa tillståndsprocesser och otydliga regler som förändras ofta. För många mindre företag innebär det att värdefull tid och resurser går till administration i stället för utveckling och innovation.
– Regelverken behöver förenklas och bli mer förutsägbara. Det ska vara lätt att göra rätt, inte svårt att driva företag. Om vi vill ha fler växande företag och fler jobb i länet måste politiken prioritera regelförenkling, fortsätter Hans Andersson.
