”Gruvindustrin har blivit en del av lösningen”

Zinkgruvan Mining är landets sydligaste och äldsta gruva. Verksamheten sysselsätter ca 600 personer och här bryts zink, bly och koppar.

– 2022 var ett bra år för oss med en stabil och bra produktion samt höga priser på metaller. Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller och mineral ökar. Inom ett par år påbörjar vi brytning i ett nytt produktionsområde under jord för att säkerställa långsiktig produktion, säger Monika Andersson.

– Och så satsar vi också på prospektering, alltså sökandet efter metaller och mineral. Det är trots allt grunden för all gruvverksamhet.

Sverige har, jämfört med många andra länder i Europa, väldigt bra förutsättningar att bryta och producera metall och mineral. Över hälften av de metaller och mineraler som, enlingt EU-kommissionens lagförslag om kritiska råvaror, har identifierat som avgörande för omställningen finns i den svenska berggrunden.

– Vi måste bli tydligare med hur viktig Sverige är som gruvnation och vilka bra möjligheter vi har. EU har identifierat behovet av mer metall för att klara den gröna omställningen, Sverige kan vara en del av lösningen. Det skulle även minska EU:s importberoende från andra lvärldsdelar, som till exempel inte har samma syn och regelverk gällande miljöfrågor, arbetsmiljö eller mänskliga rättigheter. Exempelvis släpper framställning av ett ton koppar i Sverige ut 1,5 ton CO2, endast en tredjedel av det globala genomsnittet på 4,6 ton.

– Men vi behöver förstås ha bra förutsättningar att öka brytning av metaller och mineraler, säger Monika och menar att tillståndsgivningen behöver bli mer effektiv.

EU-kommissionens lagförslag om kritiska råvaror är enligt Monika en bra början. Där har man tydligt konstaterat behovet av snabbspår för de metaller och mineral som man har identifierat som kritiska eller strategiska.

– Det handlar inte om att vi ska ha en slapp miljölagstiftning, den är strikt i Sverige och det ska den vara. Den senaste klimatrapporten från IPCC visar dock tydligt på behovet av att agera snabbare. Gruvindustrin har gått från att vara en del av problemet till att vara en del av lösningen. Den gröna omställningen börjar i gruvan, konstaterar Monika.

I Sverige har gruvnäringen kommit långt i strävan mot en hållbar produktion och har satt ett gemensamt mål att ha en fossilfri gruvbrytning till 2035. Zinkgruvan Mining är redan idag på god väg att nå målet och den största kvarvarande förbrukningen av fossila bränslen kommer från transporter.

– Nu ställer vi stegvis om till en elektrifierad fordonsflotta. Vi har till exempel nyligen skaffat vårt första helt batteridrivna saxbord – en typ av lastbil med ett lyftbord för att utföra arbeten på hög höjd, berättar Monika och poängterar att omställningen inte helt saknar utmaningar.

– Ännu finns inte alla fordon som behövs i gruvan i eldriven form. Men vi har bra förutsättningar att tillsammans med våra leverantörer och samarbetspartners driva på utvecklingen och se till att investeringar i elektrifierade fordon också blir ekonomiskt lönsamma.

När fordonsflottan ska bli eldriven krävs även en säker energiförsörjning till konkurrenskraftigt pris.

– En hög och stabil kapacitet i vårt elnät kommer vara avgörande för hela branschens konkurrenskraft på sikt och får inte vara en orsak till att omställningen saktas ner. Vi jobbar hela tiden med att minska vårt energibehov genom en rad åtgärder men vi kommer aldrig komma ifrån att vår verksamhet är mycket elintensiv idag och än mer i framtiden, när fossila bränslen ersätts byts ut mot elektrifiering.

– Vi är också stolta och glada över att ha en mycket hög acceptans för vår verksamhet i vårt närsamhälle. Det visar de invånarundersökningar vi regelbundet gör. Enligt undersökningarna uppskattar man oss särskilt för de arbetstillfällen vi bidrar med och våra samhällssatsningar.

Ett exempel på det sistnämnda är entreprenörsprogrammet Zinkgruvan Mining re:think som stöttar lokala entreprenörer och företag med bland annat vd-coachning och med att skapa hållbara affärsstrategier.

– Det är viktigt för oss att ha en bra dialog med vårt närsamhälle, att vara en bra granne och vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Det är en grundbult, avslutar Monika Andersson.