”Vi måste lägga mindre tid på blanketter och mer på omsorg”

Sedan starten 2004 har Vivida Assistans vuxit till ett av landets större assistansföretag med omkring 1 400 anställda och verksamhet i stora delar av Sverige. Men tillväxten har inte varit ett självändamål.

– Vi växer organiskt men medvetet. Kvaliteten i assistansen går alltid före snabb expansion. Vi tar bara in ett visst antal nya uppdrag varje månad, säger Fredric Käll.

Men även en försiktig tillväxt kräver personal – något som blivit allt svårare.

”Inställning större problem än kompetens”

Den största utmaningen i rekryteringen är inte formell kompetens, menar Fredric Käll, utan det handlar om inställningen till arbete.

– Det handlar inte om att folk inte har utbildning, utan att de inte vill jobba. Många söker jobb bara för att kunna uppfylla kraven för att få ersättning, inte för att de vill arbeta. Det är en växande utmaning, särskilt bland unga.

Språkkompetens är en annan faktor.

– Vi har många sökande som inte förstår svenska. I en bransch där regelverket är omfattande och ansvaret tungt, är det ett problem. Vi måste kunna lita på att våra anställda förstår instruktioner och ansvar.
Samtidigt upplever Fredric att Arbetsförmedlingen inte bidrar till någon verklig lösning.

– Vi har i princip ingen nytta av Arbetsförmedlingen. De kandidater vi får därifrån är ofta sådana som myndigheten vill få ur systemet – inte människor med genuint intresse för jobbet.

Skolans roll: ”Statusen för lärarna måste höjas”

För att förbättra kompetensförsörjningen på lång sikt pekar Fredric Käll på skolan som en avgörande faktor.

– Vi måste reformera skolan. Den ska inte bara handla om att få bra betyg för att komma in på högskolan, utan också om att förbereda ungdomar för livet och arbetslivet. I dag ser vi alldeles för många unga som saknar arbetsmoral, ansvarskänsla och förmåga att ta motgångar.

Enligt honom börjar problemen i hur skolan hanteras och i den bristande respekten för läraryrket.

– Statusen för lärare måste höjas och rektorer ska inte behöva ägna sin tid åt att parera konflikter istället för att leda skolan.

Hög regelbörda bromsar verksamheten

Om kompetensförsörjningen är ett hinder för tillväxt – då är regelbördan ett ankare. Fredric uppskattar att hälften av hans egen arbetstid går åt till att hantera olika former av regelkrångel.

– Vi verkar i en extremt regelstyrd miljö. Reglerna blir fler hela tiden, men inga tas bort. Det är som att bygga ett torn av papper där ingen rensar bort det gamla.

Ett aktuellt exempel är ett nytt krav från Försäkringskassan där varje anställd måste skriva under en fysisk blankett – trots att exakt samma information redan finns digitalt.

– Det innebär att vi måste posta blanketter till alla våra medarbetare och sedan manuellt jaga in underskrifter. Allt för att skicka in information som de redan har. Det är både dyrt och tidsödande.

Vill se konsekvensanalyser – och ett ökat förtroende

Fredric Käll efterlyser en mer pragmatisk syn från det offentliga – både när det gäller regelverk och samverkan.

– Varje ny regel borde föregås av en konsekvensanalys. Och om man inför en ny regel, borde man ta bort en gammal. I dag bygger vi bara på mer utan att se helheten.

Han ser också med oro på hur privata aktörer behandlas.

– Det finns ett grundläggande misstroende från det offentliga mot privata vård- och omsorgsaktörer. Men gång på gång visar mätningar att vi levererar god kvalitet. Istället för att se oss som konkurrenter borde vi vara partners.

”Vi kan göra mer för mindre – om vi får rätt förutsättningar”

Fredric Käll är övertygad om att mycket av de resurser som i dag går till administration skulle kunna användas till det som verkligen spelar roll – god omsorg.

– Om vi kunde lägga mindre tid på byråkrati och mer på verksamheten, skulle vi kunna leverera mer vård för mindre pengar. Men då krävs det att beslutsfattare vågar ta tag i både kompetensfrågan och regelverket.