En rad reformer är på förslag för att underlätta omställningen på arbetsmarknaden. Den viktigaste förändringen gäller möjligheten för personer med en trygg anställning att få studiestöd.
För att få mer flexibilitet och öka individers omställningsförmåga på arbetsmarknaden är regeringen på väg att, i enlighet med januariavtalet, uppfylla överenskommelsen om moderniserad arbetsrätt. Tre utredningar där arbetsmarknadens parter förhandlat om innehållet ligger till grund för de förslag som nu är ute på remiss, men här är huvuddragen i några av de viktigaste förändringarna som är på gång.
Det blir nu mer förmånligt för en person med anställning att få ledigt för studier med studiebidrag och studielån. Tanken att CSN ska administrera ett omställningsstudiestöd under högst 44 heltidsveckor, även om utbildningen är längre.
– Det här är till exempel till för de som har jobb men som kanske själva ser att deras yrke är under förändring och vill agera för att söka en ny inriktning. Det stärker individens position på arbetsmarknaden och ger förbättrade möjligheter till kompetensutveckling under ett helt arbetsliv, säger Carina Lindfelt, chef arbetsmarknadsfrågor, Svenskt Näringsliv.
Omställningsstödet består av ett studiebidrag upp till 80 procent av inkomsten, högst 20 458 kr (2021) samt en lånedel motsvarande som mest grund- och tilläggslånet i det reguljära studiestödet, högst 12 332 kr (2021).
Andra förändringar:
Reformerna kommer att ingå i budgetpropositionen för 2022 och när den är fullt utbyggd (år 2026) beräknas statens totala kostnad uppgå till ca 11 miljarder kronor per år.
– Det är historiskt stora förändringar som kommer att göras. Jag ser helheten som framför allt ett viktigt smörjmedel för omställning, säger Carina Lindfelt.
ArbetsrättOmställningsstöd