SKR om arbetstidsförkortning: Tajmningen kan inte vara sämre

Efter att Socialdemokraterna aviserat planer på att föreslå en lagstiftad generell arbetstidsförkortning, har debatten om mängden arbetade timmar gått varm i Sverige. Medan förespråkarna anser att en kortare arbetstid skulle leda till förbättrad hälsa och därmed ökad produktivitet, menar motståndarna att en generellt kortare arbetstid i Sverige både skulle kosta enorma belopp och få negativa konsekvenser för bland annat välfärden.

Och motståndarna finns såväl inom politiken som i privat och offentlig sektor. På ett seminarium i Almedalen med titeln ”Kortare arbetstid – lönsam investering eller kostsam affär?” var Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, överens om de negativa följder som en generellt kortad arbetstid skulle få för Sverige.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, och Tor Hatlevoll, ekonom och utredare inom arbetsgivarpolitik på SKR, inledde seminariet med att berätta vad kortad arbetstid på bred front innebär i praktiken. Tor Hatlevoll påpekade att andelen svenskar som är i arbetsför ålder väntas minska de kommande åren och eftersom det redan i dag är svårt att få tag på medarbetare så lär det inte bli lättare framöver.

Sven-Olov Daunfeldt ville avliva myter om en förkortad arbetstid, till exempel att en sänkt arbetstid skulle finansiera sig själv. Enligt forskning innebär en kortare arbetstid tvärtom ett inkomstbortfall på flera hundra miljarder per år, menar han. Han ställer sig också kritisk till idén om att svenskar arbetar mycket jämfört med människor i andra länder. På ett år arbetar svensken enligt Sven-Olov Daunfeldt i genomsnitt 27 timmar per vecka, vilket är bland de lägsta siffrorna i OECD.

– Så gå inte på den här oseriösa diskussionen om att det inte skulle kosta något att sänka arbetstiden. I själva verket kommer det att leda till kraftigt höjda skatter eller kraftigt försämrad välfärd, sa han på seminariet.

Extrema rekryteringssvårigheter

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, och Caroline Olsson, avdelningschef för arbetsgivarpolitik hos SKR, ställer sig båda två frågande till att diskussionen om kortare arbetstid kommer just nu, i ett läge då många arbetsgivare dras med extrema rekryteringssvårigheter och Sveriges och Europas konkurrenskraft halkar efter i världen.

– Utifrån ett demografiskt perspektiv kunde tajmningen inte ha varit sämre. Vi står inför en utmaning som de flesta nog inte har förstått dimensionerna av, sa Caroline Olsson.

Mattias Dahl och Caroline Olsson menar att det finns flera saker att göra för att få ökad produktivitet och bättre arbetsmiljö, men lösningen är inte kortare arbetstid.

– Det finns jättemycket att göra för att till exempel få fler i arbete, men det blir inte bättre av att vi jobbar mindre, sa Mattias Dahl.

– Vi kommer inte att klara välfärdsuppdraget om vi sänker arbetstiden. Den premissen går helt enkelt inte ihop, tillade Caroline Olsson.

Varken Mattias Dahl eller Caroline Olsson har några synpunkter på om enskilda arbetsgivare väljer att korta ner arbetstiden eller hittar andra flexibla upplägg – något som redan i dag är verklighet i många kollektivavtal. Det är en generell lagstiftning om kortare arbetstid som de vänder sig emot, eftersom det skulle kosta för mycket.

Finns redan i många avtal

Och att det redan finns kortare arbetstid i många avtal är något som Ulrika Sundquist, regiondirektör i Norrbotten, kan intyga. Hon och Mattias Johansson, PA-direktör på Volvo Cars, fick under seminariet kommentera frågan om arbetstidsförkortning ur ett arbetsgivarperspektiv.

– Vi har många lokala avtal och många av dem innehåller olika upplägg för arbetstidsförkortning. Så det går absolut att hitta flexibla lösningar men skulle man sänka arbetstiden generellt för hela arbetsmarknaden hade effekten inte hamnat på rätt ställe, sa Ulrika Sundquist.

Hon och Mattias Johansson är eniga om vikten av att ha en bra arbetsmiljö, men ingen av dem ser att kortare arbetstid är vägen framåt på.

– Vi har regelbundna avstämningar med personalen och får vi signaler om att en medarbetare inte mår bra eller inte känner sig produktiv så är vi ju skyldiga att adressera det, sa Mattias Johansson.

Enligt honom står Volvo Cars inför en stor omställning med ett omfattande teknikskifte där det är grundläggande att medarbetarna vill vara på jobbet och vara innovativa tillsammans.

– Så om vi inte hanterar arbetsmiljön på ett bra sätt så är vi snart out of business. Det ligger i vårt intresse att de som arbetar hos oss trivs och vill vara på jobbet, sa han.

I stället för att stirra sig blinda på antalet timmar borde politikerna fokusera på att skapa ramar för ett modernt arbetsliv, tycker Mattias Johansson och Ulrika Sundqvist. Båda anser att frågan om arbetsmiljö sköts bäst på arbetsplatsen och att frågan om arbetstid hanteras bäst av parterna i lokala avtal.

De får medhåll av Mattias Dahl och Caroline Olsson, som påminner om att allt handlar om förhandlingar där det gäller att hitta en bra balans.

– Jag är lite bekymrad över att diskussionen har blivit så polariserad, som att allt är svart eller vitt. För att komma framåt behöver vi diskutera med varandra och se till att ha en faktabaserad debatt, avslutade Caroline Olsson.