Attityder har betydelse

Röster från kommun- och politikföreträdare har senaste tiden höjts och menat att denna attitydundersökning inte är relevant, speglar inte helheten, inte mäter rätt saker och inte något att fästa sin blick mot. Till skillnad mot den egna NKI undersökningen.

Ingenting kunde vara mer fel… eller det är sant att det är en attitydundersökning – men den som inte tror att attityder spelar någon roll, bör nog börja med att fundera på hur hens egen attityd påverkar deras egna beslut och val.

Jag menar att det ena inte behöver utesluta det andra och att jag faktiskt tror att kommunerna och dess beslutsfattare kan hålla mer än en tanke samtidigt i huvudet.

Vår enkätundersökningen och andra undersökningar kompletterar varandra och gör sammantaget att pusslet blir lättare att lägga och helheten mer tydlig.

Undersökningen plockar upp känslan av att vara företagare i en kommun: funkar kollektivtrafiken för mina anställda, är kommunen serviceinriktad, finns det personal att få tag på, finns det någonstans att bo, får jag information så att jag kan hålla mig uppdaterad om vad som händer i min kommun, har kommunen enkla e-tjänster, är det tryggt för mina anställda, hur är mobiltäckningen, hur fungerar kommunens upphandling, är kommunen intresserad av mig som företagare och är kommunen lösningsorienterad – ja listan över frågor som kan hjälpa eller stjälpa företagen är stor. Det är just sådana känslor som undersökningen tar fasta på.

Varför är det då just så viktigt att veta? Jo, som sagt, attityder har betydelse för hur företagare både beslutar, agerar och kommunicerar. Bara i Västmanland bidrar de privata företagen med sina 83 650 medarbetare med över 23,9 miljarder årligen i skatteintäkter till allas vår gemensamma välfärd.

Tydliga samband finns mellan en kommuns eller för all del ett läns utveckling i form av skatteintäkter, jobbtillfällen och andel företag, medborgarnöjdhet och ett gott företagsklimat. Det finns med andra ord så mycket att vinna på att arbeta för ett gott företagsklimat.

Årets enkätresultat ger oss anledning att både glädjas och oroas. Kungsör fortsätter sin framgångsrika företagsklimatresa, företagen i kommun ger kommunen betyget 4.3 på en sexskalig skala gällande det sammanfattande omdömet – vilket är ett riktigt bra resultat! Stort grattis och bra jobbat Kungör! Hallstahammar tappar något men bibehåller trots det sin andra plats och får fortsatt det höga omdömet 3.9 tätt följt av Arboga på 3.5, Västerås och Sala på 3.2 och Surahammar på 3.1 vilket gör att kommunerna hamnar på betygen godtagbart till bra.

Sämre går det för företagen i norra delen där Norberg tillsammans med Köping som båda avrundat hamnar på betyget 2.6 också tyvärr kvalar in sig på topp 10-listan över de kommunerna med Sveriges 10 sämsta företagsklimat. Mitt råd till dessa kommuner är att kavla upp skjortärmarna, spotta i nävarna och verkligen ta till sig, analysera svaren från enkätundersökningen och att politiken, kommunen och företagen samverkar för att förbättra företagsklimatet. Helt enkelt att gå till botten vad det är som skaver, lyssna till vad företagen säger och i mångt och mycket föra en konstruktiv framåtlutad dialog med sina företag.

Skinnskatteberg och Fagersta har med betygen 2.9 – börjat nosa på omdömet godtagbart och Fagersta är också den enda kommunen i årets företagsklimatmätning som enligt företagen förbättrat sitt företagsklimat sedan förra mätningen.

För några år sedan skrev jag ett inlägg om att länet är ett U-län gällande företagsklimat, (spetsade till det, det medges med en hänvisning till länets tidigare länsbokstav U) jag fick då en del kritik för ordvalet från några beslutsfattare i länet.  Min uppmaning är därför till dessa och övriga beslutsfattare i länet, se till att vårt län inte hamnar på efterkälken gällande företagsklimatet, att vi inte blir ett U-län i företagsklimat och företagsamhet.