Idag presenteras Svenskt Näringslivs årliga nationella undersökning Lokalt företagsklimat. Närmare tusen företag i Västmanland har varit med och tyckt till om hur det är att bedriva företag i sin kommun. På företagens önskelista för ett bättre företagsklimat står minskad brottslighet och ökad trygghet, bättre dialog mellan kommun och företagen samt bättre kompetensförsörjning till företagen.
I förra årets undersökning nåddes det bästa nationella resultatet någonsin i frågan om vilket sammanfattande omdöme man ger sin kommun. Även i år är utvecklingen positiv. Betyget på sammanfattat omdöme ökar och bekräftar den positiva trenden nationellt, emellertid är ökningen i år liten.
– Det är glädjande att företagsklimatet blir bättre över tid. Det är i sin tur ett resultat av ett växande engagemang kring företagsklimatet i många kommuner, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.
Betygen sätts efter en skala från 1 till 6 där 4 motsvarar bra och 3 godtagbart. I Västmanlands län gav företagen företagsklimatet betyget 3,3, vilket är i linje med föregående år, och fortsatt något under Sverigesnittet.
I Västmanland är det Kungsör som återigen får det bästa sammanfattande omdömet av företagen, 4,7 på en sexgradig skala. Kungsör gör således sitt bästa resultat någonsin och tar i år tredjeplatsen i landet vad gäller företagens sammanfattande omdöme. På parametern dialog mellan kommunens beslutsfattare och företagen så gör Kungsör landets bästa resultat.
Även Surahammar fortsätter att lyfta sig i årets enkät och får betyget 3,8, medan Västerås, Hallstahammar och Sala tappar marginellt mot föregående år. I Köping, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg upplever företagen som svarat på enkäten att företagsklimatet är oförändrat mot föregående mätning.
– I kommuner som har arbetat systematiskt med sitt företagsklimat under en längre tid, och som orkar upprätthålla det tempo som krävs för att förvalta det, så ser vi att företagen fortsätter att uppleva företagsklimatet som gynnsamt, säger Kristin Lahed.
Högst upp på listan över vad företagen vill att kommunerna prioriterar för ett bättre företagsklimat står minskad brottslighet och ökad trygghet. Närmare vart fjärde företag i länet uppger att de i hög eller mycket hög utsträckning har drabbats negativt av just brottslighet och otrygghet under det gånga året.
– Varje år kostar brottsligheten svenska företag över 100 miljarder kronor. Här krävs det att flera aktörer arbetar tillsammans. Polis, kommun, företag och organisationer behöver alla hjälpas åt för att komma till rätta med problemet, säger Kristin Lahed.
Bättre dialog mellan kommunen och företagen återfinns på andra plats på företagens prioriteringslista. Även bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare finns med.
– Hur kommunernas dialog med företagen fungerar och hur de bemöter företagen är av stor vikt för att uppnå ett gott företagsklimat. Med en god dialog och ett bra bemötande kommer man långt. Att arbeta serviceinriktat samt med råd och vägledning för att stötta företagen skapar ett bättre företagsklimat och en attraktivare kommun, säger Kristin Lahed.
Frågan om infrastruktur är den frågan som enligt företagen utvecklas sämst i år jämfört med föregående enkät. Underdimensionerade och slitna vägbanor drabbar företagen. Ett undermåligt vägnät riskerar att försena både personal och transporter och i värsta fall orsaka olyckor. Liknande utveckling går att se i hela landet där ett bättre vägnät prioriteras högre för att få till en positiv utveckling av företagsklimatet.
Årets ranking av det lokala företagsklimatet som baseras på enkätsvar och statistik från SCB presenteras den 25 september.
Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I årets enkätundersökning har 32 124 företag svarat på hur de upplever det lokala företagsklimatet. Resultatet används i utvecklingsinriktade dialoger med ledande kommunpolitiker och tjänstepersoner. Läs mer på www.foretagsklimat.se.