Under läsåret 2019/2020 får 1542 elever på 25 gymnasieskolor i Västmanland driva ett av länets 437 UF-företag! En mycket positiv utveckling som vi verkligen ska glädjas över.
Som regionchef för Svenskt Näringsliv, en organisation som en gång i tiden var med och grundade Ung Företagsamhet, men också som styrelseledamot i Ung Företagsamhet Västmanland kan man inte vara annat än stolt över denna utveckling.
Men allt för många elever på allt för många skolor ges inte tillfället att i tidig ålder, under sin gymnasietid, få bekanta sig med Ung Företagsamhet. Något som bekymrar både oss på Svenskt Näringsliv och andra engagerade i Ung Företagsamhet, bland annat uttalar sig Camilla Nilsson, ordförande i Ung Företagsamhet Västmanland, sig så här:
– För mig är det självklart, alla elever i Västmanland oavsett program ska få möjlighet att driva UF-företag under sin skolgång. Vi vill ge eleverna bästa möjliga förutsättningar och för att lyckas med detta behövs goda samarbeten med såväl kommuner och näringslivet.
Av den anledningen skrev jag och Svenskt Näringsliv vd Jan-Olof Jacke denna debattartikel publicerad i VLT 2020-02-13:
Låt alla gymnasieelever pröva att driva företag!
Människors kreativitet, mod och initiativkraft lägger grunden för ökad ekonomisk utveckling och ökat välstånd. Ett vitalt näringsliv med många entreprenörer skapar jobb och de skatteintäkter som finansierar välfärden. Det är också avgörande för att lösa många av de problem vi ser i dag, inte minst med miljö och klimat.
Alla framgångsrika företag har en gång varit små och nystartade. Förutsättningarna för fler framgångsrika företag ökar om fler kan och vågar ta steget.
Skolan kan ge viktiga bidrag till detta. Om vi vill utveckla företagandet så måste grunden läggas redan i skolan. Här kan Ung Företagsamhet (UF) spela en viktig roll. UF ger elever möjligheten att under ett läsår i gymnasiet starta och driva ett eget företag. Problemet är att för få elever erbjuds denna möjlighet.
Cirka 30 procent av en årskull driver företag genom UF. Det är bra, men de behöver bli fler. Bäst genomförs UF-företagande i kursen entreprenörskap. Men på de flesta program behöver skolan göra ett aktivt val för att kursen ska bli tillgänglig. Inte minst behöver fler elever på yrkesprogrammen och naturvetenskaps- och teknikprogrammen få lära sig entreprenörskap. På naturvetenskapsprogrammet är det bara 7 procent av eleverna som driver UF-företag, på fordon- och transportprogrammet är det 12 procent.
Forskning visar att de som drivit UF-företag på gymnasiet oftare startar eget företag, tjänar bättre och har lägre arbetslöshet än andra.
Fördelen med UF-företagande är att eleverna ges möjlighet att testa entreprenörskap på riktigt.
Forskning visar att de som drivit UF-företag på gymnasiet oftare startar eget företag, tjänar bättre och har lägre arbetslöshet än andra.
Forskningen visar också på andra värden av UF-företagande. Elever som deltagit i UF:s verksamhet har vid fler tillfällen än andra elever mött företag och det omgivande samhället. Eleverna utvecklar också goda förmågor som inte bara har med företagandet att göra, exempelvis samarbete, planering, ansvarstagande och självförtroende.
Låt alla elever i Sverige ha möjligheten att driva ett UF-företag. Kursen entreprenörskap borde finnas valbar på samtliga gymnasieprogram. Det kan ske genom att kursen blir valbar för alla elever inom ramen för individuellt val, vilket förutsätter en förändring i gymnasieförordningen.
En sådan reform skulle alltså ge alla elever möjlighet att testa på kursen entreprenörskap och skapa förutsättningar för fler att driva ett UF-företag. Det vore en viktig pusselbit för fler och växande företag i framtiden.
UF