Duell: Hermansson och Ransgård om Göteborgs företagsklimat

Frågan om trygghet och säkerhet har på senare tid seglat upp som en högt prioriterad fråga för företagare i kommunen. I en lokal undersökning från Svenskt Näringsliv toppar den till och med listan över de viktigaste frågorna inför valet. Men vilka lokala verktyg finns för att skapa en ökad trygghet i Göteborg?

Ann-Sofie Hermansson (S) framhärdade att de är väl medvetna om att staden står inför flera utmaningar, där trygghet är en av de större.
— Vi jobbar hårt. Poliser, kameror, väktare och allt sådant, jag har inga ideologiska spärrar i det här sammanhanget.

Hermansson menade också att trygghetsarbetet handlar om att skapa en levande stad.
— Vi behöver fler medelålders människor som rör sig ute på kvällarna. Fastighetsägarna i city, ihop med staden, ihop med olika entreprenörer försöker att få till en levande kvällsekonomi. Väldigt ofta handlar ju otrygghet om att det är för ödsligt, det är ställen där det inte rör sig människor. Jonas Ransgård (M) öppnade med att det på nationell nivå är en fråga om polistäthet men att det finns flera punkter som kommunen kan arbeta med. — Vi vill se fler ordningsvakter i kommunen, gärna en gemensam upphandling av vakter mellan kommunen och andra intressenter. Vi har också tagit initiativ till fler kamerabevakningsplatser och vi vill gärna se ett avtal mellan kommunen och polisen om kameror på samma sätt som de har i Malmö.

Han menade också att en stor del av trygghetsarbetet behöver vara av förebyggande karaktär.
— Den enskilt viktigaste saken är att förbättra skolresultaten. Det är där vi måste satsa pengar. Där har vi avsatt mycket pengar i alliansens budgetförslag. Lite slarvigt uttryckt - det finns inga gängmedlemmar med bra betyg.

Kompetensförsörjning

Idag uppger 7 av 10 företag att de har svårt eller mycket svårt att rekrytera personal. Oavsett bransch är idag kompetensförsörjning ett stort problem för många arbetsgivare. Men vad kan egentligen stadens politiker göra för att underlätta situationen?
Jonas Ransgård anser att problemen främst återfinns i skolmiljön med sjunkande betyg i grundskolan och problem med studievägledning.

— Vi har haft sjunkande resultat i grundskolan under ganska lång tid. Det är många som inte är kvalificerade att gå på gymnasiet och som kommer efter. Det är också de som löper störst risk för arbetslöshet och kriminalitet framöver (…) Vi har också ganska många som söker sig till utbildningar som det inte finns någon efterfrågan på.

Hermansson pekade på de kompetenscenter som startats i staden.

— Vi har startat 4 kompetenscenter runtom i Göteborg (…) man samlar arbetsförmedling, försäkringskassa, vuxenutbildning osv. Här ska man kunna komma in som arbetslös, oavsett om man har varit det en längre eller kortare tid, få en fråga om vad man har gjort förut, vad man är intresserad av och vad man skulle behöva för att gradvis komma tillbaka till full sysselsättning.

Kommunens service

I Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet har Göteborg tappat placeringar. Ett område som sticker ut är kommunens service mot sina företag.

— Vi jobbar en hel del med detta; regelförenklingen och ett systematiskt arbete för att det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg. Sen är jag väl medveten om att det inte alltid fungerar men det här verkligen vår absoluta ambition; vi klarar oss inte utan er företagare och ert arbete, menade Ann-Sofie Hermansson.

Jonas Ransgård var inne på samma linje men tar det steget längre.
— Vi har haft utbildningar i kommunen för anställd personal och alla förvaltningar. Jag tycker att den också borde omfatta alla politiker, i nämnder och styrelser, så att man får någon slags förståelse för hur det är att driva företag. Det är något annat än att driva en kommun. — Vi vill också införa en utmaningsrätt, alltså att de företag eller den ideella organisation som ser att kommunen hanterar en verksamhet som man tror man skulle kunna göra bättre själv kan komma in med ett förslag om att ta över.

Mer välfärd för pengarna?

Den kommunala kärnverksamheten är en viktig del av ett gott företagsklimat. Det sista området som debatterades var därför om hur vi får ut mer välfärd för pengarna och vilka våra politiker anser ska få vara med och utveckla denna välfärd?

— Vi har en situation där vi har ett strukturellt underskott i vår ekonomi. Jag tror att vi behöver se över vår ”kostym” i Göteborg. Vi behöver anpassa mun efter matsäck och det behöver vi göra på en mängd olika områden med en mängd olika förslag. Sen tror jag inte på kommunala skattehöjningar, för det är en väldigt orättvis skatt i den mening att den är platt. Höjer du den kommunala skatten med en spänn så betalar undersköterskan lika mycket som volvodirektören och det tycker inte jag är en bra lösning på det här problemet, Ann-Sofie Hermansson.
Jonas Ransgård vill se en ökad mångfald och färre kommunala åtaganden över alla sektorer. Han är också inne på frågorna om vad vi lägger pengarna på och hur vi använder dessa pengar. — Vi måste fråga oss vad är det vi lägger pengarna på? Göteborg driver ett kommunalt bussbolag som inte klarat konkurrensen. Man har tappat avtal efter avtal till en summa av 400 mkr i förluster. Man kan fundera över vad man kunde ha använt pengarna till istället.

— Sen handlar det om hur vi använder pengarna. Hur mycket kostar en skolplats i Göteborg jämfört med andra kommuner? Den frågan ställer man först när man är på vippen att släppa in privata utförare. Då vill man sänka kostnaderna men inte när man drivit det inom kommunalt monopol. Där borde vi gå igenom område för område, avslutade Jonas Ransgård.

Text: Alexander Fägersten