Johan Gustafsson, Svenskt Näringsliv Östergötland svarar här på en debattartikel där Svenskt Näringsliv anklagas för att vända den svenska modellen ryggen och försöka försämra löner och arbetsvillkor med hjälp av den fria rörligheten på EU:s inre marknad.
Öppenhet mot omvärlden och frihandel med andra var en förutsättning när Sverige gick från att vara det fattigaste landet i Europa i början av 1800-talet till ett av världens rikaste hundra år senare. Nu anklagar en företrädare för Socialdemokraterna Svenskt Näringsliv för att vända den svenska modellen ryggen och tillsammans med borgerliga politiker försöka pressa ner löner och försämra arbetsvillkor med hjälp av den fria rörligheten på EU:s inre marknad (Folkbladet Söndag 11/4)
Ingenting kunde vara mer fel. Svenskt Näringsliv värnar partsmodellen och vill utveckla den. Däremot är det uppenbart att EU-medlemskapet och den fria rörligheten på EU:s inre marknad har tjänat Sverige väl. Det hade räckt med en enkel titt i LO:s egen lönerapport för att konstatera detta. Där ser man nämligen klart och tydligt att en arbetarlön ökat med 50 procent justerat för inflation sedan EU-inträdet. De 25 år som föregick EU-inträdet stod reallönerna för samma arbetare däremot mer eller mindre stilla.
Byggföretag och åkerier lyfts fram som exempel på branscher där arbetskraften utnyttjas särskilt hänsynslöst och där seriösa företag drivs i konkurs. I dessa och många andra branscher engagerar sig företag och branschorganisationer mot fusk och för lika konkurrensvillkor.
Vi kan också konstatera att sedan den fria rörligheten slogs fast i Lavaldomen 2004 har arbetslösheten bland byggnadsarbetare i Byggnads medlemskår minskat från 10 till 3,2 procent. Sju av tio byggföretag har svårt att hitta personal. Sedan 1997 har svenska byggarbetare fått en genomsnittlig reallöneutveckling på 1,8 procent per år, vilket är betydligt högre än innan EU-inträdet och i linje med löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden i stort. I transportbranschen ser det ungefär likadant ut. Reallönerna har ökat ungefär lika mycket och Transportföretagen uppskattar att 50 000 nya förare kommer att behövas de kommande tio åren.
Brottslighet och fusk förekommer tyvärr i alla branscher och det är ett växande problem för allt fler företag. De senaste åren har brott och otrygghet seglat upp som den fråga företagarna själva tycker att politikerna borde prioritera högst för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringsliv arbetar därför för att politiker och polis ska prioritera brotten mot företag och arbetsplatser högre. Vi skulle välkomna om fler ansluter sig till den kampen istället för att sprida lögner och myter om situationen på den svenska arbetsmarknaden.
Tidigare publicerad i Folkbladet
DebattReplikSvenska modellen