I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035 . Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet . Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
Behoven för att anställa finns. Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät visar på att allt fler företag försökt rekrytera under det senaste halvåret. Jämfört med 2015 är det 11% fler och jämfört med 2010 är det 27% fler, vilket vittnar om att det går allt bättre för svenska företag. Västra Götalands län och Stockholms län har högst rekryteringsbehov i Sverige och enkätsvaren visar på att det skulle gått ännu bättre om företagen också lyckades hitta rätt kompetens. Enkätsvaren visar också på att 27% av alla rekryteringsförsök misslyckas (i snitt), vilket är en ökning från tidigare år. De främsta orsakerna till rekryteringssvårigheten uppges enligt enkätresultaten vara bristen på rätt yrkeserfarenhet, rätt attityd och rätt utbildning.
Ett sätt att underlätta för kompetensförsörjning är genom fler bostäder. På så vis blir det enklare att flytta till kommuner där passande jobb finns för den som bor i en annan kommun eller i ett annat land. På så vis minskar vi en stor del av arbetslösheten, vilket gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare och i slutändan kommunen och Sverige i stort. Det är därför inte förvånande att en av dem reformer som företagen värderar högst är reformer för fler bostäder, vilket de också gjort under de senaste tre åren.
För fler bostäder, fler jobb och bättre företagsklimat har Svenskt Näringsliv föreslagit en rad reformer; bland annat för att underlätta för att fler nya bostäder byggs. För det måste byggkostnaderna minska liksom regelkrånglet. Kommunala särkrav, regelkrångel och förbud minskar konkurrensen och leder till högre byggkostnader, färre bostäder och i förlängningen hyror och priser. Det finns ett nationellt förbud mot kommunala särkrav, men i praktiken lever de vidare och gör det svårt för mindre och utländska byggentreprenörer att sätta sig in i varje kommunalt krav och att bygga med visst material, vissa konstruktioner eller specifik energiprestanda. Svenskt Näringsliv vill se att det existerande förbudet skärps och att endast nationella byggregleringar tillåts för att skapa förutsägbarhet och ökad konkurrens.
Därutöver måste det också bli lättare att bygga nytt och attraktivt i landsbygd för att locka företagare och arbetstagare till kommuner där det finns fler sjöar och öar än boende. Därför vill Svenskt Näringsliv också se att strandsskyddsreglerna ändras så att det även blir lättare att bygga i attraktiva lägen på landsbygden. Vi vill ta bort nuvarande begränsningar om befintlig bebyggelse liksom i förväg utpekat område och permanentboende. Nuvarande strandsskyddsregler är anpassade till tätbefolkade områden. För en glesbefolkad landsbygdort med fler stränder än människor kan ett ökat strandnära byggande locka till sig nya invånare utan att kompromissa med andra mål.
Som det ser ut idag har vi arbetskraft utan bostäder och arbetsplatser utan arbetskraft. När behovet är stort och musklerna finns måste lagstiftarna hänga med.
Bostadsbrist