Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.
Under tio år drev Lee Wermelin den kooperativa förskolan där hennes tre barn gick. En dag när hon hoppade in i stället för en i personalen som var sjuk blev hon helt ställd. Hon upptäckte att de utbildade pedagogerna ägnade två timmar varje dag åt praktiskt köksarbete i samband med måltiderna. Och under den tiden var barngrupperna underbemannade.
Lee Wermelin ordnade då så att förskolan via arbetsförmedlingen kunde ta in en praktikant. Men det ville inte personalen eftersom arbetsförmedlingen alltid pressar ut praktikanterna i barngrupperna.
– Om praktikanterna inte kan språket eller vet hur arbetet går till i förskolan blir de bara en belastning för pedagogerna som handleder dem. Det fungerar inte.
I stället såg hon till att praktikplatsen avgränsades till ett eget område, lunch- och mellanmålsvärd. På så sätt är det inget måste att kunna svenska, men det går ändå snabbt att komma in i jobbet.
– Det är ett enkelt, repetitivt och trevligt jobb i en omtänksam miljö med barn, och kollegor som är glada att få avlastning. Efter bara en vecka var kvinnan vi tog in en jättetillgång.
Den som är lunch- och mellanmålsvärd på förskolan idag har varit där i fyra år med en så kallad trygghetsanställning, vilket innebär att arbetsförmedlingen står för i stort sett hela lönen.
Konceptet har många vinnare. Barnen har pedagogerna hos sig hela tiden, pedagogerna får jobba med det de är utbildade för, och kvinnorna som kommer in får ett riktigt, viktigt och meningsfullt arbete där de blir mycket uppskattade. Dessutom innebär det en samhällsvinst att kvinnorna mår bättre.
För den här gruppen, ofta är lite äldre språksvaga invandrarkvinnor varav många är analfabeter, är det en bra matchning, förklarar hon.
– De har skött ett hem i hela sitt liv, och det är en väldigt bra kompetens för den som ska sköta hemmet i daghemmet. De är stolta och noggranna.
Lee Wermelin, med en bakgrund som managementkonsult och vd i rekryteringsbranschen, arbetar nu heltid på ideell bas med att hjälpa andra förskolor att pröva en lunch- och mellanmålsvärd. Hon erbjuder sig också att guida dem genom arbetsförmedlingens snåriga system. Hittills har 50 förskolor nappat och av dem har redan 38 praktiker övergått i ettåriga bidragsfinansierade anställningar.
– Lösningen är att designa arbeten som fungerar och ger direkt nytta. De här kvinnorna behöver ett jobb med ett tydligt avgränsat ansvar för att göra ett bra jobb, och känna sig trygga och uppskattade.
Kollektivavtalen inom barnomsorgen skiljer på förskollärare och övriga. För den senare gruppen, som omfattar allt från barnskötare till städare, ligger ingångslönen på runt 18 000 kronor och det är mycket pengar för en extraresurs som utför relativt okvalificerade arbetsuppgifter.
– Problemet med de enkla jobben är att det finns en smärtgräns för vad det är värt. En arbetsgivare som betalar de 18 000 kronorna helt själv kanske inte väljer en analfabet som inte kan svenska.
Hon tror att få företag kan tänka sig att betala 300 000 kronor om året för någon som håller snyggt trevligt i köket och fyller på papper på toaletterna, men kanske är det värt 100 000 kronor. Och när företaget har vant sig är det mer naturligt att betala en högre lön för att personen ska stanna.
– Får vi fler företag och organisationer att förstå att det fungerar kan de jobba effektivare, tjäna mer pengar och ha råd att betala mer. Betalningsviljan kommer först när någon är på plats.
Men det räcker inte med sänkta ingångslöner – Lee Wermelin efterlyser specialdesignade jobb med lägre lön och lägre krav, som till exempel en flykting utan utbildning kan välja. Efter något år kanske de kan komma in på den ”riktiga” arbetsmarknaden och tjäna mer.
– Rätt hanterat är alla som kommer till Sverige en naturtillgång men vi måste vara beredda att göra insatser som inte betalar sig förrän om några år.
Om fler kan ägna sig åt sin huvudsakliga kompetens, och avlastas de enklare uppgifterna, minskar stressen samtidigt som kvaliteten blir högre.
– Vi måste bryta det tabu som finns kring enkla jobb. Det finns ett enormt behov av enkla jobb för att avlasta, men idag är de höga ingångslönerna en hög tröskel för arbetsgivarna, säger Lee Wermelin.
Breddad rekryteringKvalitet och effektivitet i välfärdenVälfärdIntegrationEnkla jobb