Kvinnors företagande halkar efter i Sverige – ”Förvånande”

Jämfört med andra europeiska länder ligger Sverige lågt när det gäller andelen kvinnor som är företagare. Inom EU är en av tre företagare kvinna. I Sverige är det bara drygt en av fyra. Det visar siffror från Svenskt Näringsliv och Entreprenörskapsforum som varje år mäter kvinnors och mäns företagande.

– Det är förvånande att vi placerar oss så lågt ned med tanke på att vi anses vara ett så jämställt land. Vi ligger i toppen av jämställdhetsindex både i EU och FN. Dessutom har vi en högre sysselsättningsgrad bland kvinnor än i de flesta andra länder, säger Isabelle Galte Schermer, jämställdhetsexpert på Svenskt Näringsliv.

Män företag driver företag i högre omfattning än kvinnor i alla länder, men i Sverige verkar skillnaden mellan kvinnor och män vara större än i andra länder, och det får konsekvenser, menar hon.

– Vi går miste om innovation, tillväxt och konkurrenskraft om de kvinnor som i grunden är beredda att driva företag av olika anledningar avstår eller sänker ambitionsnivån. Vi behöver förstå vad det är som ger högre trösklar till företagande i just Sverige och hur detta påverkar kvinnor och män.

Hämmar produktiviteten

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, instämmer i att det är problematiskt att en så låg andel kvinnor driver företag med anställda i Sverige jämfört med andra länder. Det påverkar produktivitetsutvecklingen och den samhällsekonomiska utvecklingen.

– Då använder vi oss inte av all den entreprenöriella förmåga som faktiskt finns i Sverige. Det leder i slutänden till färre innovationer, färre nya produkter och tjänster som kan ta marknadsandelar och bidra till att Sverige blir bättre som kunskapsnation och stärker vår konkurrenskraft.

Regeringen har nyligen gett Tillväxtverket i uppdrag att främja kvinnors företagande, ägande och entreprenörskap. På ett seminarium nyligen, arrangerat av Svenskt Näringsliv, konstaterade Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket, att ett ökat företagande bland kvinnor handlar om att Sverige ska ha ett ”konkurrenskraftigt och dynamiskt myllrande näringsliv”.

– Vi behöver ha företag i många olika branscher och former, i olika delar av landet, med produkter och tjänster som innebär att de kan tjäna pengar och vara med och lösa olika samhällsutmaningar.

Sven-Olov Daunfeldt välkomnar uppdraget som regeringen har gett Tillväxtverket men påpekar att det i första hand inte är ett ökat kunskapsunderlag som behövs, utan policyförslag.

– Det viktigaste är att jobba med generella förändringar av möjligheten att starta och driva företag, som både påverkar män och kvinnor, men som kanske påverkar kvinnor mer än män, säger han.

Vill se policyåtgärder

Elisabeth Backteman håller med om att det behövs policyåtgärder.

– Det är de mer generiska reformerna som behövs, som gör det lättare för alla som vill starta företag, oavsett ålder, kö, bakgrund, bransch och företagsform. Jag tror att vi måste komma bort ifrån att vi klumpar ihop kvinnor till en homogen grupp, säger hon.

Sett till hela den vuxna befolkningen är 7,3 procent av kvinnorna aktiva i någon form av nyföretagande. Det är en uppgång med 0,2 procentenheter från föregående år vilket är en långsiktigt positiv trend. För tio år sedan var det fem procent. För män är den senaste siffran 11,1 procent.

– Nyföretagandet bland kvinnor ökar men däremot minskar andelen företag som är äldre än 3,5 år bland kvinnor. Så fler startar företag men de överlever inte lika länge, säger Isabelle Galte Schermer.

2,8 procent av de vuxna kvinnorna äger och leder ett etablerat företag, vilket är en nedgång med 0,6 procentenheter från föregående år. För tio år sedan var det omkring fyra procent, så det är en långsiktig trend att gapet ökar mellan män och kvinnor som driver etablerade företag.

– Det finns ingenting som säger att kvinnor har sämre förmåga att driva företag än män. Snarare kan det ha det att göra med våra strukturer och hur dessa påverkar möjligheter och förutsättningar att vara företagare, säger Isabelle Galte Schermer.

Enligt Svenskt Näringsliv kan det finnas flera orsaker bakom att skillnaderna är större i Sverige. En sådan kan vara utformningen av våra välfärdssystem.

– Vi behöver se över vårt socialförsäkringssystem och hur detta fungerar för företagare jämfört med anställda och vilka effekter detta får på företagandet, säger Isabelle Galte Schermer.

Flera utredningar har visat att det svenska socialförsäkringssystemet premierar jämna inkomstflöden över tid och att företagare har svårare att få del av systemen.

– Det är problematiskt för både kvinnor och män men kan tänkas ha större betydelse för kvinnor eftersom det är vanligare att de är föräldralediga eller sjukskrivna någon gång under livet, säger Isabelle Galte Schermer.

När det kommer till kvinnors och mäns förutsättningar på arbetsmarknaden är företagandet en ”glömd jämställdhetsfråga”, påpekar Isabelle Galte Schermer.

– Att kunna vara både anställd och företagare är viktigt sett till ekonomisk frihet, makt och inflytande i Sverige.

Samtidigt ser 67 procent av kvinnorna i Sverige goda affärsmöjligheter. Det är en högre siffra än i andra europeiska små länder men andelen har ändå fallit från 76 procent i föregående mätning.

– Nedgången är förhållandevis kraftig i Sverige, bland både kvinnor och män, men den dippen ser vi inte i de andra små europeiska länderna. Det tyder på att det beror på något som är specifikt för Sverige, säger Isabelle Galte Schermer.

Vinstdebatten hämmar

Eftersom de flesta startar företag i en bransch som de har erfarenhet av är många företagande kvinnor verksamma inom utbildning, vård och omsorg. Men den hätska debatten mot välfärdsföretag har gjort att andelen kvinnor som startar och driver företag har minskat.

Den typen av retorik och otydliga förutsättningar lockar inte investeringar i samma utsträckning som branscher där spelreglerna är långsiktiga och mer förutsägbara.

Här handlar det om att öppna upp för privata företag i alla branscher och att inte se vinst som ett problem, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Där går vi snett i den svenska debatten, där vinster ses som något fult. Det är inte ett problem att vi har företag i Sverige som går med vinst. Problemet att det är för få företag som går med vinst, säger han.

Hon petade ledningen och tog över

Julia Haglöf är vd på Sacci, som hennes farfars far grundade för över 100 år sedan. 2015 kom hon och hennes syster in i bolaget som 50-procentiga ägare när deras pappa gick bort. Julia Haglöf började jobba som sälj- och marknadschef och såg stor potential i att vidareutveckla verksamheten.

Men för att förverkliga sin vision behövde hon och systern förvärva hela bolaget och 2021 köpte de ut övriga delägare och bytte ut styrelse och bolagsledning.

Julia Haglöf klev in som vd och på två år gick omsättningen upp från 54 till 150 miljoner kronor. Hon menar att det är en fördel att komma från en entreprenörsfamilj, men hon beskriver också det har varit ”extremt utmanande” att vara ung, kvinna och företagare. Hon har alltid varit omgiven av män − i styrelserum, företagsledning och ägande.

– Åren innan vi förvärvade bolaget var det utmanande att sitta med i styrelse och bolagsledning. Jag har varit förbannad och ledsen många gånger. Men det har verkligen har gett mig skinn på näsan att möta ett så kraftigt motstånd – det utvecklar en både professionellt och personligt, säger hon.

Hennes råd till kvinnor som är företagare är att vara öppna, bjussiga och prestigelösa, och att våga ta första steget och öppna för diskussioner.

– Som kvinna är det viktigt att våga ta plats, men männen måste också öppna upp rummet så att kvinnan får ta plats, säger Julia Haglöf.