Arbetsmiljöverket kritiseras för förlegad syn på skyddsombud

– Skyddsombuden har en central roll i arbetet för att lyckas med en god arbetsmiljö. De behöver få de förutsättningar som krävs för att fler ska vilja och kunna engagera sig i rollen som skyddsombud. Det är till exempel viktigt att arbetsgivaren har rutiner för arbetsmiljöarbetet där skyddsombuden är med och att det finns en god samverkan ute på arbetsplatserna, säger Håkan Olsson, senior rådgivare på Arbetsmiljöverket.

Uttalandet kom i samband med att Arbetsmiljöverket nyligen lämnade sin rapport om hur fler ska vilja engagera sig som skyddsombud till Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. Rapporten är resultatet av ett uppdrag som myndigheten fick av regeringen i höstas.

Enligt Arbetsmiljöverket baseras rapporten bland annat på en undersökning med representanter från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.

– Det stämmer, men i redovisningen till regeringen saknas mycket av det som vi på arbetsgivarsidan har framfört till myndigheten.

Det säger Anna Bergsten, expert på arbetsmiljöfrågor. Hon är en av dem som på olika sätt, dels muntligen, dels genom skriftlig kommunikation har försökt att bidra till rapporten.

– Det finns delar i rapporten som är viktiga och bra och det finns delar som enligt vår uppfattning är mindre relevanta. Men framför allt saknar vi viktiga synpunkter som vi har framfört både genom de intervjuer som olika representanter från arbetsgivarorganisationer deltog i, och genom att vi har skickat in dem till myndigheten.

Det Anna Bergsten framför allt menar handlar om kopplingen mellan skyddsombud och facklig tillhörighet samt att alla ska kunna vara skyddsombud, oavsett om en person är medlem i ett fackförbund eller inte.

– Många tror att skyddsombud är ett fackligt uppdrag. Men det stämmer ju inte. Det är bland annat sådant vi ville påtala.

– Men Arbetsmiljöverket verkar inte ha vågat ta i den frågan, säger hon.

Ifrågasätter om myndigheten fullföljt sitt uppdrag

Hon säger att både Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarföreträdare lyfte fram den typen av frågeställningar, men att det inte togs med i Arbetsmiljöverkets rapport.

– Vi känner inte igen oss i det som beskrivs i rapporten, säger hon.

– Dessutom är det både märkligt och tråkigt att Arbetsmiljöverket inte kommer med ett enda konkret förslag på åtgärder eller initiativ som kan leda till att fler vill engagera sig i rollen som skyddsombud. Det var ju just det som regeringen efterfrågade i uppdraget.

Hon ifrågasätter därför om Arbetsmiljöverket har fullföljt sitt uppdrag från regeringen, eftersom det helt saknas förslag på åtgärder i rapporten.

.Men varför engagerar sig en arbetsgivarorganisation i att det ska finnas fler skyddsombud?
– Jag får ofta frågan från företag om hur de ska göra för att få någon att ta på sig rollen som skyddsombud.

– Det är en angelägen fråga för våra medlemsföretag. De behöver och vill ha någon att samverka och föra en dialog med i arbetsmiljöfrågor, någon som känner arbetsplatsen och dess risker och som kollegorna har förtroende för, säger Anna Bergsten.

Hon menar att skyddsombuden bland annat ska fungera som bollplank för diskussioner kring olika arbetsmiljöfrågor och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

– En god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är en förutsättning för ett gott arbetsmiljöarbete, säger hon och fortsätter:

– Samverkan ska ske nära, ofta och naturligt.

Viktigt med god samverkan

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Och just samverkan är något som Anna Bergsten trycker hårt på. Hon konstaterar att även om det i första hand är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön, så blir arbetet ofta bättre om det finns en god samverkan med arbetstagare och skyddsombud.

Därför, menar Anna Bergsten, att det är viktigt att det finns lokala skyddsombud – oavsett om de är fackligt ansluta eller inte. Det är också viktigt att det finns förutsättningar för att skyddsombuden ska bli fler.

– Vi tycker att det är problematiskt att det i dagsläget i första hand är fackliga organisationer som ska utse skyddsombuden. Vad som i praktiken ofta händer är att den fackliga organisationen motsätter sig att någon annan än en medlem i organisationen utses. I vissa fall resulterar det i att inget lokalt skyddsombud blir utsett överhuvudtaget. Det viktiga är ju att det är en engagerad person som kan arbetsplatsen och som har sina kollegors förtroende, säger hon.

Visst kan det vara en fördel att som skyddsombud vara medlem i facket men det måste finnas alternativ och det ska inte vara en förutsättning för uppdraget.

– Men alla vill inte vara med i facket, säger Anna Bergsten.

Och även den som inte vill vara med i facket ska kunna ha möjlighet att ta ett skyddsombudsuppdrag, menar hon.

– Men då måste de kunna få hjälp och stöd vid frågor och tvister från annat håll. Det är något som Arbetsmiljöverket borde ha tagit upp i rapporten

– Ett förslag som vi gärna hade sett i rapporten är att regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att införa en generell och stödjande funktion med rådgivning för samtliga skyddsombud. Ett annat förslag är att myndigheten genomför en kampanj för att öka kunskapen om, höja statusen av och marknadsföra skyddsombudsrollen, säger Anna Bergsten.

Hon menar också att regeringen skulle behöva se över hur skyddsombud som inte är med i facket kan få ekonomiskt stöd vid eventuella tvister.

– Det är inte alltid en dans på rosor att vara skyddsombud. Därför är det viktigt att känna sig trygg och komfortabel med en sådan roll, säger hon.

Vad har företagen för nytta av arbetsmiljöarbetet?
– Om du har en god arbetsmiljö har du lättare att rekrytera och behålla medarbetare. Du blir helt enkelt en attraktiv arbetsgivare. En god arbetsmiljö brukar också gå hand i hand med en god ekonomi. Är medarbetarna glada och nöjda, så är det bra för hela företaget. Men framför allt handlar det om det rent medmänskliga – att ta hand om sina medarbetare, säger Anna Bergsten.