Sex av åtta partier i riksdagen, med 90 procent av rösterna, är överens om att slopa det så kallade överskottsmålet och i stället införa ett balansmål för statens finanser. Ett steg i rätt riktning, men det krävs mer för att få fart på Sverige, enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.
Frågan om att slopa överskottsmålet på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel har stötts och blötts i debatten under en längre tid. Och den har nu blivit högaktuell i den översyn av ramverket för statsfinanserna som görs vart åttonde år.
– Ett balansmål skulle ge bra och tillräckliga marginaler, enligt Hans Lindberg, ordförande i kommittén som hanterar frågan.
Denna slutsats delar han med sex av åtta av riksdagspartierna med cirka 90 procent av rösterna.
Elisabeth Svantesson är nöjd med slutsatserna.
– Vi har landat väldigt bra. Det ger oss möjlighet att fortsätta ha en låg statsskuld, men ändå få möjlighet till nya investeringar som Sverige nu behöver, säger hon på en presskonferens.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, anser att ett balansmål är ett steg i riktning, men att det krävs mer för att få fart på Sverige.
– Det bästa vore att övergå till ett mål för statsskulden på 40 procent av bnp. Vi har råd att gå med underskott under en kortare period för att möjliggöra alla de investeringar som behövs de närmaste åren, säger han i en kommentar.
Redaktionen / TT
Det stabiliseringspolitiska ramverket