Chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt driver på för att Sverige ska få fart på tillväxten. Centralt är att reformera överskottsmålet, förklarade han under de pågående Företagardagarna. ”Överskottsmålet är inte heligt för mig”, svarade finansminister Elisabeth Svantesson.
Sveriges välståndsutveckling har avstannat. Förra årets negativa tillväxt på minus 0,2 procent i BNP följs 2024 upp med prognoser om att Sverige kommer ha den sämsta utvecklingen i hela Europa. 1970 låg Sverige fyra i OECD:s välståndsliga, i dag är vi på tolfte plats och är det land som tappat flest placeringar snabbast.
Utvecklingen oroar chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, som kräver kraftfulla reformer för att få fart på Sveriges konkurrenskraft.
– Om tillväxttakten gick upp med bara 0,5 procentenheter fram till 2050, skulle vi få 1 505 miljarder kronor mer i BNP. Små förändringar i tillväxten ger stora förändringar på sikt, och är grunden för Sveriges välstånd, säger han på Företagardagarna.
Så vilka reformer krävs för att vända utvecklingen? Sven-Olov Daunfeldt menar att Sverige har stora tillväxtmöjligheter om politiken släpper kampen mot inflationen, som han anser är vunnen. Det gäller att våga använda Sveriges finansiella muskler.
– Den enskilt viktigaste frågan är att trygga en stabil och säker energiförsörjning på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Man måste också börja beta av underhållsskulden på 127 miljarder som idag finns på järnvägsnätet och vägnätet. Den gör att folk inte kan pendla till jobbet och företag inte kan lita på att det gods de skickar ska komma fram i tid, vilket är tillväxthämmande, säger han och fortsätter:
– Men de här investeringarna kommer inte vara möjliga utan människor. Många av de yrkena som kommer att efterfrågas i spåren av de här satsningarna är redan i dag bristyrken. Vi måste börja attrahera internationell kompetens till Sverige på ett annat sätt än tidigare, och vi behöver öka, inte minska, arbetskraftsinvandringen i det här läget. Lönegolv och arbetsmarknadsprövning hör inte hemma i Sverige.
Elisabeth Svantesson är något mer optimistisk över utvecklingen än Sven-Olov Daunfeldt, och menar att en stor anledning till att Sverige har haft problem med tillväxten de senaste åren är att svenska hushåll och bostadssektorn är räntekänsligare jämfört med flera andra länder. Hon menar också att det är för tidigt att säga att kampen mot inflationen är över.
– Men kanske är sista ronden snart vunnen. Vi närmar oss målet, men det finns risker för bakslag. Men vi har en stabil grund nu, där arbetsmarknadens parter tagit ett stort ansvar, säger hon under Företagardagarna.
Hon håller dock med om att det krävs stora reformer kommande år för att stärka den svenska konkurrenskraften. Hon lyfter, precis som Sven-Olov Daunfeldt, upp energisystemet, infrastrukturen och utbildning samt kompetensförsörjning som nycklar, och utlovar reformer på områdena.
– Det är självklart så att svensk tillväxt måste öka. Den här regeringen har två stora mål på lång sikt: att Sverige ska vara tryggare, och rikare, säger hon och fortsätter:
– Att Sverige är mer konkurrenskraftigt om fem, tio och femton år är en förutsättning för ökat välstånd. Det gör oss som land rikare, men också människorna som bor här rikare.
För att frigöra resurser till tillväxtdrivna investeringar föreslår Svenskt Näringsliv att regeringen gör skuldankaret överordnat dagens överskottsmål i budgeten, och dessutom höjer skuldankaret från dagens 35 procent till 40 procent av BNP.
– Dagens överskottsmål och skuldankare lirar inte med varandra, eftersom överskottsmålet gör att skulden hela tiden krymper. Det finns inget skäl att fortsätta att göra det offentliga rikare på bekostnad av det privata genom överbeskattning, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Enligt hans beräkningar skulle ett nytt skuldankare på 40 procent av BNP frigöra omkring 300 miljarder över en tioårsperiod.
– Då frigör vi medel till tillväxtdrivna investeringar, samtidigt som det inte finns någon risk för en skenande statsskuld. Vi kan inte spara ihjäl oss i de här tiderna, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Elisabeth Svantesson vill inte avslöja vad som kommer att hända med överskottsmålet eller skuldankaret, men säger att det finanspolitiska ramverket kommer att förändras på något sätt.
– Överskottsmålet är inte heligt för mig, det som för mig är heligt är att inte kasta grundläggande principer överbord, som vi haft med ett stabilt ramverk. Nyckeln är att ha tillväxt och att kunna prioritera mellan utgifter, säger hon.
Hon avslutar med att ge en positiv framtidsbild, trots annars dystra tider.
– Vi har insikt om vad som behöver göras för att stärka Sverige, vi är beslutsamma och vi gör saker tillsammans. Tittar vi på Europa står flera länder stilla i perioder på grund av strejker. Vi har förutsättningar att ta oss framåt tillsammans, vi måste göra Sverige tryggare men också rikare.