Rapport: Bra krisåtgärder – men för långsamt

Ett år in i pandemin har Svenskt Näringsliv släppt en rapport som utifrån jämförelser med andra länder går igenom hur effektiva de ekonomiska stödåtgärderna varit. Rapporten presenterades på ett webbinarium arrangerat av Svenskt Näringsliv där företrädare från olika delar av näringslivet diskuterade krisstödens effekt.

Mikael Sandström, doktor i nationalekonomi och redaktör för rapporten, förklarar att det på global nivå finns ett tydligt samband mellan hur strikta nedstängningar ett land har haft med BNP-fallet, detta samvarierar ofta med hur stor smittspridningen varit i ett land.

Sandström konstaterar också att de krisåtgärder som införts på det stora hela har fungerat bra.

– Det har införts massiva stödåtgärder, vi har förmodligen aldrig sett så stora insatser tidigare. Åtgärderna har fungerat ganska bra. Antalet arbetade timmar har fallit dramatiskt, men fallet i sysselsättning har inte varit lika dramatiskt vilket innebär att företagen kunnat behålla arbetskraften i stor utsträckning.

En av slutsatserna som dras i rapporten är att restriktioner måste följas av snabba åtgärder.

– Åtgärderna bör införas samtidigt som restriktionerna. Det har varit ett problem att företagen inte vet vad som kommer att hända vilket minskar åtgärdernas effektivitet. Syftet är att företaget ska behålla sina anställda, men om de är osäkra på om de får in stödpengar eller inte kanske de gör sig av med personalen, helt i onödan. Beslut och utbetalningar har skett för långsamt.

Stöden bör också utformas efter företagens verklighet.

– Uppskjuten skatt ger begränsad effekt för ett företag inom besöksnäringen där alla kunder är försvunna. De har ett bortfall som inte kommer tillbaka. Att företagare ska skjuta upp skatten och skuldsätta sig ytterligare är inte självklart.

Mikael Sandström anser att det har varit otydligt för företagen, att vi i Sverige har utgått från råd snarare än förbud.

– Man har sagt till restaurangerna att de får ha öppet, men med restriktioner. Samtidigt säger man till befolkningen att de ska hålla sig borta från restaurangerna, det blir väldigt dubbelt. Man borde ha kompenserat restaurangerna för att man sa åt kunderna att inte gå dit.

Nästa kris kommer förmodligen se helt annorlunda ut, men vi kan ta med oss lärdomar från coronakrisen.

– Vi måste bli bättre på att lyssna på de som varnar för katastrofer. Vi måste också ha en bättre beredskap. Vi har inte avskaffat problem bara för att vi inte sett dem på länge, krisberedskap behövs.

Att Sverige hade ordning på statsfinanserna när vi gick in i krisen har varit en stor fördel.

– Ordning och reda i budgeten ger frihet, det är påtagligt vilken nytta vi har haft av att ha ordning och reda i statsfinanserna, det fungerar som en generisk krisberedskap.

Mikael Sandström konstaterar att de reformer som var viktiga före krisen också kommer vara det efter krisen.

– För att Sverige ska bli mer konkurrenskraftiga ska vi satsa på kunskap och utbildning. Vi borde höja incitamenten till arbete, lätta regelbördan och se till att tillväxtskadliga skatter inte återinförs. Näringslivets villkor är avgörande för välståndet såväl i kristider som i välstånd.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö delar rapportens syn på restriktioner och stöd.

– De ekonomiska krisåtgärderna i Sverige var välavvägda och var ungefär i linje med många andra länder, säger Torbjörn Hållö.

I efterhand anser Hållö att det kanske hade varit bättre att stänga ned de branscher som kom att drabbas hårdast av restriktionerna.

– Man har lagt så många restriktioner på besöksnäringen, det hade kanske varit bättre med ett renodlat nedstängningsstöd istället för att lägga restriktion på restriktion. Vi förutsåg inte djupet av krisen för vissa branscher. 

Karin Johansson, vd Svensk Handel, konstaterar att handeln har ett tufft år bakom sig.

– 2020 gick dåligt för hela handeln, framförallt för partihandeln. Våra butiker och stadskärnor tömdes tidigt på folk vilket slog hårt mot handeln. Men stödåtgärderna har haft effekt.

Många företagare har vittnat om att de långa handläggningstiderna har varit ett problem.

– Korttidspermitteringarna har lämpat sig bäst för industrin och sämre för tjänsteföretag och de sektorer där det är svårare att beräkna månadslöner. Tillväxtverket är inte vana vid att handlägga den här typen av frågor och handläggningstiderna har varit extremt långa. Även om man snabbt fattade beslut om stöd har det tagit väldigt lång tid innan företagen haft pengarna på kontot.

Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden, anser att vi måste göra mer för att motverka långtidsarbetslösheten.

– Det är den absolut viktigaste frågan. Det var viktigt att vi tidigt i krisen vidtog åtgärder för att motverka konkurser och arbetslöshet. Vi har inte sett så mycket konkurser, men långtidsarbetslösheten är oroande. Framöver kommer allt fler arbetsuppgifter kunna tas över av artificiell intelligens, vi måste satsa på ett livslångt lärande, säger Lena Sellgren.

Hon anser att den stora utmaningen i Sverige är kompetensförsörjningen.

– Kompetensförsörjning är A och O för långsiktig tillväxt. Vi säljer tjänster snarare än varor vilket gör att vi också behöver fri rörlighet och att alla standarder och regelverk finns på plats.