Hindren som stoppar företagens tillväxt

Coronakrisen har slagit hårt mot Sverige, och hela världen. Men snart vänder det och tillväxten kan ta fart på allvar, menar flera ekonomiska bedömare. Samtidigt sker det från låga nivåer och det kan vara lätt att bländas av tillväxttalen.

Det finns en rad saker som håller företagen tillbaka.

Nya siffror visar att företagen faktiskt vill anställa, menar Lars Jagrén, senior rådgivare på Svenskt Näringsliv, som i två undersökningar har analyserat frågan. 60 procent har ambitioner att anställa de kommande två åren, trots det senaste årets kris. 40 procent inom den hårt drabbade besöksnäringen och 32 procent inom tjänstenäringen har höga eller mycket höga ambitioner att öka antalet anställda.

– Ibland hör man att företagen inte vill växa sysselsättningsmässigt, men det stämmer inte. Företagen vill växa och det är jätteviktigt för att människor inte ska bli fast i långtidsarbetslöshet, säger han.

– Framför allt besöksnäringen och andra tjänstenäringar anställer grupper där risken för långtidsarbetslöshet är som störst, fortsätter han.

I en internationell kontext är det dock få svenska företag som räknar med att växa snabbt. Andelen är omkring hälften så hög som i länder som USA, Tyskland, Schweiz och Storbritannien, berättar Lars Jagrén. Svenskt företagande står starkt på många sätt, till exempel när det gäller grön omställning och innovation. Men det finns också flera problem. Sverige har få företagare trots bra affärsmöjligheter och många företagare är äldre och vill dra sig tillbaka, förklarar han.

Lars Jagrén är bekymrad över att företagen som har höga tillväxtambitioner nu ser flera allvarliga tillväxthinder, och att potentialen ska stanna vid just potential. Omkring 70 procent av företagen lyfter fram höga skatter, bland annat löneskatter, och brist på arbetskraft, som hinder för att växa.

Även regelverk upplevs som knepiga och osäkra och är ett av de största tillväxthindren som företagen anger i Svenskt Näringslivs undersökningar. Dels handlar det om den samlade bördan, dels specifika regelverk.

– Exempelvis har vi i Sverige valt att inte fullt ut utnyttja EU:s möjligheter att undvika revision för små företag. Även bygglov, livsmedelskontroller och andra saker där kommunen måste ge sitt godkännande blir onödigt krångliga. I vissa fall betalar man för kontroller vare sig något kontrolleras eller inte, säger Lars Jagrén.

Han ser två trender som står emot varandra. Företagen vill växa, men stoppas av tillväxthinder. Det blir en tudelad bild, menar han.

– Totalt sett kommer sysselsättningen att öka, men risken är ju att de som börjar bli utslagna inte återanställs. Ju längre tid du är utslagen från arbetsmarknaden desto knepigare blir det att komma in igen, säger han.

Enligt Lars Jagrén behövs ett batteri av reformer på kort och lång sikt, inte minst kring utbildning och kompetens. Viktiga steg har tagits kring kompetensutveckling, men det behövs mer, menar han. På kort sikt behöver man skruva i regelverk kring jobben för de som står längst från arbetsmarknaden. Det borde också gå hyggligt snabbt att öka platser på yrkesvux, på yrkeshögskolan, menar han.

– Men mycket här och nu handlar om att påverka detaljer i regelverken så att de inte stoppar upp. Oöverskådlig handläggning kring tillstånd är en annan sak. Även kriminaliteten mot besöksnäringen kräver snabbare åtgärder, säger han.

På längre sikt handlar det om att ändra bidrags- och skattesystem och att åtgärda flera delar inom utbildningssystemet och anpassa det bättre till näringslivets behov. Sådana saker tar tid, men jobbet måste påbörjas redan nu, enligt Lars Jagrén.

Det finns också flaskhalsar som elproduktionen, elsäkerheten, bostadsmarknaden och infrastrukturen kring bredband, vägar och underhåll av järnvägsnät. Osäkerheten påverkar investeringar, etableringar, rekryteringar och tillväxtplaner redan i dag, menar Lars Jagrén. Den politiska osäkerheten kvalar in som ett av de fyra största tillväxthindren för företagen.

– Företagen upplever en allmän osäkerhet kring vilken politik som ska råda. De vet inte hur det blir med den framtida energipolitiken, skattetrycket, kritiken mot friskolor och vinster i välfärden, säger han.