Satsa på reformer – inte bidrag till kommunerna

Inför höstbudgeten efterfrågar Sveriges kommuner och regioner, SKR, mer pengar i form av ökade statsbidrag för att undvika prognostiserade underskott 2024.

Samtidigt har kommunsektorn uppvisat historiskt stora överskott de senaste fyra åren. År 2020 var kommunsektorns samlade överskott 40 miljarder kronor, år 2021 uppgick det till 69 miljarder och 2022 var överskottet 43 miljarder, enligt SKR:s Ekonomirapport för 2023.

– Under pandemin fick kommuner och regioner extra pengar från staten och de ligger kvar, men trots att pandemin är över vill de ha mer pengar. Det här hänger inte ihop. Problemet när det krävs mer och mer pengar i varje budget är att mindre pengar går till reformer som bygger Sverige starkt, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Kommuner och regioner som går med överskott får avsätta pengar i resultatutjämningsreserver för att kunna täcka eventuella framtida underskott. Enligt Ekonomirapporten hade kommunerna ett fonderat överskott i dessa reserver på 37 miljarder kronor 2022.

Dyrare pensioner

Bakgrunden till det väntade underskottet nästa år är kraftigt stigande kostnader för pensioner till följd av inflationen. Med andra ord skulle eventuella extra tillskott från staten inte gå till välfärdens verksamheter, utan till att upprätthålla reserverna och till relativt kraftigt ökade pensioner.

Underskotten är dessutom tillfälliga, för redan år 2025 väntas pensionskostnaderna minska med 40 miljarder och medföra ett överskott på runt två procent, enligt SKR:s prognos.

Under en längre tid har den svenska tillväxten varit lägre än konkurrentländernas och i år är den lägst i hela Europa. Det finns mycket som behöver göras för att Sverige ska komma på rätt köl igen, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

– Fokus måste vara på ökad tillväxt – inte på krisåtgärder. Det som egentligen är viktigast för kommuner och regioner är att vi får fart på tillväxten i Sverige. Då kommer fler arbete vilket ger ökade skatteintäkter, säger han.

Han nämner några viktiga områden som han anser borde prioriteras före mer bidrag till kommunerna.

– För det första har vi en arbetsmarknad som inte fungerar och där behövs omfattande reformer så att fler kan komma i arbete och så att fler kan arbeta fler timmar. Det är jätteviktigt.

”Att ge pengar till samtliga kommuner för att några få har underskott som inte kan täckas av reserver eller kommande års överskott är svårmotiverat.”

Han menar att Sverige har en eftersatt infrastruktur i Sverige – en enorm underhållsskuld som måste börja betas av.

– Att öka investeringar i infrastruktur är dessutom klassisk konjunkturpolitik när vi går in i en lågkonjunktur.

– Utöver det har vi alla utmaningar kring elektrifieringen av samhället och energiförsörjningen som också kommer att kräva stora investeringar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Enligt prognosen skulle underskott i den samlade kommunsektorn 2024 uppgå till 28 miljarder kronor, det vill säga nio miljarder mindre än de 37 miljarder som finns i reserverna.

Sven-Olov Daunfeldt frågar sig varför inte de samlade reserverna från de senaste åren kan användas för att täcka det väntade underskottet 2024.

Även om det kan finnas kommuner som väntas gå med underskott som inte har reserver, är det troligen undantagsfall med tanke på de senaste årens generellt historiskt stora överskott.

– Att ge pengar till samtliga kommuner för att några få har underskott som inte kan täckas av reserver eller kommande års överskott är därför svårmotiverat.

Inget samband

Varje gång det på något sätt blir en kris säger kommunerna att de behöver mer pengar. Argumentet är alltid att det är för att rädda välfärden men det finns inget samband mellan mer resurser till kommuner och regioner, och förbättrad välfärd, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Till exempel ser vi inte att förstärkta resurser till kommuner leder till fler lärare ökar, och köerna till sjukvården har ökat dramatiskt trots att mer pengar har skjutits till.

De senaste årens stora överskott visar att de extra pengar som har lagts till i budgeten inte har använts, konstaterar han.

– Det är helt uppenbart att de utökade statsbidragen inte har använts. Nu ökar kostnaderna tillfälligt på grund av en ökad pensionsskuld orsakad av inflationen. Men det försvinner ju redan 2025.

Det är säkert bra för vissa kommuner att få mer pengar – problemet är att det finns bättre sätt att använda resurserna, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

– Eftersom det här handlar om en pensionsskuld så det är inget som kommer att gå till välfärden. Jag tror att medborgarna är mycket mer behjälpta av att kommuner och regioner börjar effektivisera sina verksamheter för att ge ett större värde per betald skattekrona.