Emmanuel Macron är första franske president att bli omvald på två decennier. De kommande fem åren väntar stora utmaningar. Anna Stellinger, chef för internationella frågor och EU-frågor, ger sin syn på Frankrikes- och EU:s framtid.
Vilka är Macrons största utmaningar framöver?
– Den första utmaningen är helt klart att ena ett splittrat Frankrike. Lite förenklat kan man säga att en tredjedel röstade för högernationalisterna, en tredjedel för vänstern och en tredjedel för Macron i första valomgången. Den klassiska högern och socialdemokraterna har nästintill försvunnit. Så det är ett delat Frankrike som Macron ska leda. Det är dessutom parlamentsval i juni och det är långt ifrån säkert att Macron kommer kunna ha stöd nog att välja en premiärminister av samma färg. Det skulle i så fall försvaga hans möjlighet att genomdriva de nödvändiga reformer som Frankrike behöver.
Hur mår den franska ekonomin?
– Frankrike är EU:s näst största ekonomi och har klarat sig relativt väl genom både pandemi och kriget i Ukraina. Trots det upplever många fransmän att hushållens ekonomi är betydligt sämre än den faktiskt är. Det finns ett groende missnöjde hos gemene man, ett missnöje som utnyttjats inte minst av rörelser som de gula västarna. Samtidigt är det ur ett europeiskt och svenskt perspektiv oroväckande att Frankrike, med flera andra, menar att vi kan behöva rucka på statsstödsreglerna och öka den gemensamma europeiska belåningen framöver. Vi behöver komma tillbaka till rimliga skuldnivåer och budgetar i balans.
Vad innebär resultatet för EU?
– Macron och Le Pen står för helt olika visioner av Frankrike. Det är något tillspetsat en skillnad mellan ett öppet Frankrike och ett Frankrike som sluter sig. Att Marcon nu valts innebär att Frankrike stannar kvar fullt ut i EU och i Nato. Det innebär en förutsägbarhet och en tydlighet, som inte minst näringslivet behöver. Även om utmaningarna som Macrons Frankrike har framför sig är många, är vägen någorlunda utstakad. Det i sig är positivt.
Delaktighet och påverkan i EU