EU behöver en strategi för mer konkurrenskraft

Sverige har tagit över EU-ordförandeskapet i en tid av historiska utmaningar för både medlemsstaterna och unionen som helhet. I Ukraina kämpar människor för liv och säkerhet mot de ryska invasionsstyrkorna. Också den europeiska säkerheten i stort påverkas av Rysslands orättfärdiga invasion. Vid sidan av den humanitära krisen skapar kriget långtgående konsekvenser för EU:s medborgare och företag. Kriget bidrar till högre energikostnader, störningar i leveranskedjorna, räntehöjningar och skenande transportkostnader.

I stark ekonomisk motvind är det naturligtvis angeläget att tillgodose företagens kortsiktiga behov. Men det räcker inte. Samtidigt är det avgörande att hantera långsiktiga utmaningar, inte minst den tillväxt- och innovationsklyfta som uppstått mellan EU och vår omvärld. Utöver krishantering är Europa i stort behov av en konkurrenskraftsagenda med ett medellångt perspektiv.

EU:s andel av global BNP sjönk från 25 procent 1990 till 17 procent 2020. Det betyder att den globala ekonomiska tillväxten under de senaste tre decennierna framför allt skedde utanför EU – i Asien och framför allt i Kina. En del av vår nedgång beror på skilda utgångslägen, men EU:s tillväxt – och särskilt euroområdets – har varit svag även jämfört med USA:s. Dessutom har EU:s relativa vikt i den globala handeln minskat. När man jämför företag – som utgör grunden för konkurrenskraften – i Europa med företag i USA, syns en betydande klyfta. Mellan 2014 och 2019 växte europeiska företag i genomsnitt 40 procent långsammare än sina amerikanska konkurrenter. De lade under perioden 40 procent mindre på forskning och utveckling.

Det är viktigt att vi inte drar fel slutsatser av den nuvarande utvecklingen. Konflikter och kriser får inte bli en förevändning för Europa att sluta sig mot omvärlden. Det är snarare angeläget att uppmärksamma vikten av öppna och konkurrensutsatta marknader i en sund ekonomi. Vår ekonomi, och därmed våra företags globala konkurrenskraft, är grunden för EU:s globala styrka. Om vi framgångsrikt ska kunna ta oss an vår tids stora utmaningar – geopolitiska, säkerhetsrelaterade, klimatrelaterade och demografiska, är det nödvändigt att säkra vår tillväxt.

Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att stärka Europas konkurrenskraft. Utvecklingen av en entreprenörsinriktad och kunskapsbaserad ekonomi tillsammans med företagens innovationsförmåga är nyckelfrågor för framtiden. Konkurrenskraft var redan tidigt en viktig byggsten i EU. Idag saknas tyvärr ett mer systematiskt tänk kring konkurrenskraft på europeisk nivå. Men en kurskorrigering kan vara på väg. Ursula von der Leyen har utlovat en ”konkurrenskraftskontroll” av ny EU-politik. Men faktum kvarstår att ingen uppföljningsstrategi utvecklats för att ta vid när tidigare EU-strategier för stärkt konkurrenskraften löpt ut.

Den goda nyheten är att Europa på många sätt fortfarande är en ledande ekonomi och att det finns skäl att vara optimistisk i fråga om Europas ekonomiska utsikter, förutsatt att rätt politik förs. Med en politisk ram på EU-nivå för att öka konkurrenskraften och produktivitetstillväxten kan klyftan mellan EU och de globala ledarna överbryggas. Svenskt Näringsliv välkomnar därför det svenska ordförandeskapets uttalade målsättning att etablera en samlad strategi för europeisk konkurrenskraft.

För att bli mer konkurrenskraftigt behöver EU ta nya initiativ på flera områden. En ny konkurrenskraftsagenda bör vägleda politikutvecklingen under de kommande fem till tio åren, med fokus på frågor där EU har ett betydande lagstiftningsmandat. Strategin bör riktas mot områden där det finns ett stort behov av nya initiativ som kan hjälpa företag och ekonomier att bli bättre rustade och motiverade att konkurrera globalt.

Vi måste lära av den erfarenhet som visar att EU kan stärka Europas ekonomi när politik och reformer fokuserar på områden med tydlig EU-kompetens. Genom att tydligt säga att ”EU måste fortsätta att erbjuda de bästa möjliga förutsättningarna för en sund och öppen ekonomi som bygger på fri konkurrens, privata investeringar och framgångsrik digitalisering” har det svenska ordförandeskapet bidragit med en inramning, tillsammans med Europeiska rådets slutsatser från december, som uppmanade kommissionen att i början av 2023 lägga fram en strategi på EU-nivå för att öka konkurrenskraften och produktiviteten.

Vår förhoppning är att Europeiska rådet i mars kommer att ge ett tydligt styrkort som möjliggör utvecklingen av en strategisk agenda med ett medellångt perspektiv – en kompass som vägleder politiska initiativ för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Det bästa sättet att hantera omvärldens alla utmaningar är att stärka våra egna ekonomiers konkurrenskraft. Låt det svenska ordförandeskapet bli ett avstamp.