Klara, färdiga, innovera!

Immaterialrätten är bland de mest internationella regelverk vi har. Det är den vi firar under immaterialrättsdagen, i år med sport som tema, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.

Den 26 april varje år firas den internationella immaterialrättsdagen, instiftad av World Intellectual Property Organization (WIPO). WIPO är det FN-organ som hanterar de internationella immaterialrättskonventionerna.

Immaterialrätten är bland de mest internationella regelverk vi har. Den konvention som behandlar upphovsrättsliga frågor är till dags dato tillträdd av 182 länder och den konvention som behandlar det industriella rättsskyddet är tillträdd av 181 länder.

Immaterialrättsdagen har olika teman varje år. Tidigare år har exempelvis kvinnliga innovatörer respektive musik stått i fokus. Årets tema är idrott.

För den som inte har ett intresse för båda frågorna kanske temat ter sig långsökt. Faktum är dock att immaterialrättsliga frågor är centrala för idrotten av idag. Man kan rent av säga att idrotten kanske också är ett av de viktigare områdena för immaterialrätten.

Idrott handlar om att göra saker bättre och bättre, inte minst i relation till det som andra lyckas prestera. På sätt och vis ligger innovation i själva idrottens själ, i idrottens DNA om man så vill.

En sak som ofta får stor uppmärksamhet är när en idrottare gör saker på nya sätt. Ett exempel är när Henry Myers på en tävling i bröstsim 1933 simmade det vi idag känner som fjärilssim. Det blev sen en egen tävlingsgren 1952. Ett exempel som många svenskar tänker på är när Jan Boklöv introducerade den så kallade v-stilen i backhoppning på 1980-talet. Den var kritiserad i början, men är nu den stil som i princip alla använder.

Från immaterialrättsligt perspektiv är det svårt att skydda den här typen av innovationer. De är mer något som görs än kopplade till fysiska föremål. På så sätt liknar de tjänsteinnovationer som ju också är svåra att skydda.

Ett annat exempel på innovation och immaterialrätt är när ny utrustning tas fram. Här finns hur många exempel som helst, allt från Truls bordtennisracket till nya typer av skidor. Den här typen av innovationer skyddas ofta immaterialrättsligt, inte minst via patenträtten. Rent tekniskt handlar det ofta om avancerad teknik.

Ett tredje exempel på kopplingen mellan idrott och immaterialrätt handlar om de värden som skapas. Alla har väl någon gång funderat på hur vissa idrottare har kunnat bli ekonomiskt oberoende av att ”sparka lite boll” eller ”hoppa högt”. Värdena som skapas har nästan uteslutande en koppling till immaterialrätten.

Att fotbollsspelare kan tjäna mycket pengar handlar till en del om visningsrättigheter, så klart kopplade till inte minst upphovsrätten till sändningarna. Att en del blir rika på sponsoravtal kan handla om både idrottarens eget varumärke men också om idrottaren bidrar till att stärka sponsorns varumärke. Många idrottsföreningar har också egna starka varumärken, som inte minst bygger möjlighet till försäljning av merchandising.

Temat om idrott och immaterialrätt är alltså inte alls särskilt långsökt. Det program i Sports Management som finns på Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) sedan många år innehåller två kurser i idrottsjuridik. Centrala moment är så klart frågor om skadeståndsrätt och avtalsrätt. Kurserna innehåller dock också moment om immaterialrätt. Hur ska studenterna annars kunna förvalta idrottens värdeskapande?

Så. Fira immaterialrättsdagen. Ta budskapet om ”klara, färdiga, innovera” till dig!