Politiker måste inse att den svenska innovationskraften haltar, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt. Det går inte att förlita sig på att ett enda företag, Ericsson, som står för 39 procent av de svenska patentansökningarna.
Nyligen presenterade den Europeiska Patentorganisationen (EPO) sin statistik för 2023. Det ledde till många fina rubriker i Sverige där olika aktörer tävlade om att säga hur bra och innovativt Sverige är. Vad det visade är dock att många inte tycks läsa annat än rubriker och att Harry Markowitz lärdomar tycks ha gått förlorade.
Det rubrikerna handlade om var att Sverige för 2023 låg tvåa i världen. Alla som ser den rubriken kan få en bild av att Sverige är näst störst, bäst och vackrast. Vad det handlade om var dock att när det gäller patentansökningar till EPO under 2023 var Sverige tvåa, sett till befolkningens storlek. Det enda land som var bättre var ett annat litet land, nämligen Schweiz.
Ett orosmoln som vi skulle behöva prata om är ett enda företags fullständiga dominans i den här statistiken
Det är alltid trevligt att känna sig bra. Problemet är att det kan leda till en lite mätt förnöjsamhet som gör att man slutar anstränga sig. Precis det leder till att politiker och andra inte ser sig nödgade att fundera på svensk innovationskraft, särskilt inte hur vi i Sverige faktiskt slarvar bort en stor mängd kunskapsbaserade tillgångar.
Vad är det då man hittar om man läser lite mer än rubriker och hurrarop? Man hittar en hel del som avslöjar något om svensk och europeisk konkurrenskraft. Helt enkelt en hel del som borde leda till ”sense of urgency” hos svenska beslutsfattare. Och då behöver vi inte ens nämna att vi är näst bäst sedda till befolkningens storlek.
Ett orosmoln som vi skulle behöva prata om är ett enda företags fullständiga dominans i den här statistiken. Av de svenska patentansökningar som kom till EPO under 2023 kom nästan 39 procent från ett och samma företag, nämligen Ericsson. Det innebär att Ericssons dominans inte bara ligger still utan har ökat.
Vi ska vara väldigt stolta över det som Ericsson gör. Företaget är en viktig aktör för svensk innovations- och konkurrenskraft. Det går dock inte att blunda för att det faktum att Ericsson står för 39 procent av de svenska patentansökningarna innebär att alla övriga står för 61 procent. Det Ericsson gör är fantastiskt, men är det rimligt att alla andra företag står för 61 procent? Alla andra företag. Alla garageuppfinnare. Alla forskare på svenska lärosäten. Ska detta verkligen leda till hurrarop?
Nästa orosmoln gäller inte bara Sverige utan Europa. Ser man på vilka företag som söker flest patent hos EPO är topplistan något som borde ge bekymmersrynkor. Topp 5 är tre asiatiska, ett amerikanskt och ett europeiskt. När det gäller det europeiska kan vi vara stolta i Sverige, för det är nämligen Ericsson. Totalt sett visar detta tyvärr att Europa har problem med innovationskraften, vilket i sin tur är visar på problem med konkurrenskraften. Kom ihåg att det handlar om patentansökningar som görs i Europa, där alltså Ericsson är enda europeiska företaget i topp fem.
Vad har detta med ägg och Harry Markowitz att göra? 1990 fick Harry Markowitz Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Man kan beskriva hans forskningsinsatser på olika sätt. Ett är att han talade om behovet av diversifierade portföljer när man investerar. Ett annat sätt är att säga att han pekade på det dumma med att lägga alla ägg i samma korg.
Istället för att förnöjsamt läsa en rubrik och säga att Sverige är näst bäst i världen borde svenska politiker fundera på hur pratet om konkurrenskraft kan fyllas med innehåll.
I Sverige har vi ett par storföretag som är duktiga på innovation och som är duktiga på att använda de immaterialrättsliga systemen. De svenska små och medelstora företagen ligger dock under EU-snitt när det gäller att använda möjligheterna att registrera till exempel patent. Med tanke på vilken betydelse det kan ha för företagens förmåga att växa och rent av på deras produktivitet borde det leda till handling från svenska politiker.
Istället för att förnöjsamt läsa en rubrik och säga att Sverige är näst bäst i världen borde svenska politiker fundera på hur pratet om konkurrenskraft kan fyllas med innehåll. Den svenska innovationskraften som den manifesteras i EPO:s statistik är långt ifrån en nationell diversifierad portfölj.
ImmaterialrättsstrategiPatenträtt