Sverige förtjänar en tillförlitlig infrastruktur som är redo för en klimatneutral framtid, skriver Marie Trogstam, avdelningschef Hållbarhet och Infrastruktur, och Nils Paul, expert infrastruktur, i GP.
Klimatförändringarna påverkar hela samhället och ovädret ”Hans” framfart över landet blottlade infrastrukturens brister som gör oss sårbara. Ett persontåg spårade hastigt ur söder om Hudiksvall när banvallen gav vika, på Västkusten stängdes pulsådern E6 och i Norrköping uppstod stora slukhål i vägen.
Trafikverket varnar för att klimatförändringar ökar risken för erosion och översvämningar. Höga vattenflöden, kortare isläggningsperiod och kraftigare tjällossning är exempel som infrastrukturen behöver anpassas för.
Sverige har satsat för lite resurser på underhåll och den trenden behöver brytas. Både för att stärka näringslivets konkurrenskraft och för att rusta oss för framtiden.
I dag uppgår underhållsskulden, enkelt förklarat summan som saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, till över 70 miljarder kronor. Än värre är att skulden ökar. I den senaste tolvåriga nationella planen för infrastrukturen som sträcker sig till år 2033 ökar skulden till över 100 miljarder kronor.
Infrastrukturens tillstånd urgröper konkurrenskraften. Utan transporter kan inte fabriker, sågverk eller jordbruk leverera sina produkter, vilket påverkar såväl ekonomin i stort som näringslivets omställning.
Redan före ovädret ”Hans” vittnade företag om följderna av bristande underhåll. Det handlar exempelvis om fordonsskador, sämre arbetsmiljö och sänkt bärighet på vägar och järnvägar. Företag tvingas anpassa verksamhet genom att till exempel inte lasta fullt, köra omvägar eller extra lagerhållning. Detta bidrar med onödiga utsläpp som försvårar företagens klimatarbete.
En välfungerande infrastruktur är avgörande för att klimatsmarta lösningar
Utan mer resurser till underhåll kommer situationen förvärras. Dagens budget räcker inte ens till förebyggande åtgärder i hela vägnätet. Vägarna riskerar således att försämras, med ett fortsatt växande underhållsbehov som följd, vilket skapar en ond cirkel med ökade kostnader.
En välfungerande infrastruktur är avgörande för att klimatsmarta lösningar ska kunna tillverkas och exporteras för att främja klimatomställningen. Bristande underhåll riskerar att accelerera skadan som åsamkas av de redan påtagliga effekterna av klimatförändringar, och försena arbetet med att minska utsläppen.
Svenskt Näringsliv vill därför se konkreta satsningar på underhåll för att näringslivet ska kunna lita på att transporterna kommer fram i tid även när påfrestningarna ökar.
Vägen dit kräver samverkan mellan utpekade myndigheter som Trafikverket och infrastrukturförvaltare på regional nivå. Att fördela ansvar räcker dock inte, det krävs ökade satsningar på underhåll av både vägar och järnvägar för att åtgärda problemen.
Sverige förtjänar en tillförlitlig infrastruktur som är redo för en klimatneutral framtid. Regeringen bör därför låta en rejäl satsning på underhåll gå hand i hand med klimatanpassningsarbetet.
InfrastrukturskuldenProjekt Infra2050