Så ska Sverige få fart på elektrifieringen av transportsektorn

Den svenska transportsektorn ska elektrifieras på kort tid. Det handlar om att bygga ut elproduktion och elnät i snabb takt för att säkra kapacitet, etablera nya laddpunkter för både tung och lätt trafik, underlätta för flyget och sjöfarten att ställa om samtidigt som lagar och regler anpassas efter den nya verkligheten. Rätt utformade styrmedel kan till och med snabba upp utvecklingen.

Även automatiseringen innebär stora förändringar.

–Jag ser hur snabbt teknikutvecklingen går nu. Jag är helt övertygad om att allt kommer att elektrifieras. Det är bara en fråga om hur snabbt. Därför tycker jag att det är en jätteviktig fråga för Sveriges konkurrenskraft, sa Antti Vainio, expert inom e-mobilitet och hållbarhet, under ett seminarium där rapporten Hinder för transportsektorns elektrifiering och automatisering diskuterades.

På lite sikt kommer elektrifieringen att vara helt avgörande, menar Madeleine Svenberg, expert klimatpolicy:

–Det är jätteviktigt att vi skapar rätt förutsättningar för den storskaliga elektrifieringen. Redan idag ser vi att järnvägen till 80 procent är elektrifierad och mycket händer också inom vägtrafiken.

Hon lyfter även fram satsningar inom flyg och sjöfart:

–Det ser inte ut att bli riktigt lika viktigt med batteridrift inom sjöfarten, utan där handlar det till exempel om elektrobränslen. Men även för elektrobränslen behövs väldigt mycket el.

17 förslag

I rapporten presenteras 17 förslag som kan betecknas som lågt hängande frukter när transportsektorn elektrifieras. Det handlar bland annat om villkorade avtal där effekten i elnätet kan justeras beroende på tillgång och att skapa bättre förutsättningar för att bygga elnät på prognos. Andra förslag är att ta fram kapacitetskartor som visar tillgänglig nätkapacitet .

I rapporten diskuteras också fryst indexering av elskatten, ett kör- och vilotidsregelverk anpassat för ellastbilar, en utvärdering av trängselskattesystemet, förslag som att tillåta ellastbilar göra nattleveranser och att se till att Trafikverkets rastplatser bli tillgängliga för laddinfrastruktur. Med finns också flera förslag som kan underlätta för flygets omställning samt för en ökad automatisering av transportsektorn.

–Elektrifieringen kommer att ske, den måste ske och den behöver ske så snart som möjligt. Vi kan inte sitta och vänta hur länge som helst, sa Sofia Nyström, team Leader på Ramboll, som har skrivit rapporten på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

En övergripande utmaning, som inte minst lyfts av företagen själva, är det oklara ansvaret mellan olika myndigheter.

–Utvecklingen delas mellan väldigt många olika myndigheter. Vi har Trafikverket, vi har Energimyndigheten men vi har också en hel radda andra myndigheter som behöver komma in och göra sitt, säger Sofia Nyström.

Hon framhåller också att myndigheterna har en tendens att tolka sina mandat snävt, vilket leder till att uppgifter hamnar mellan stolarna.

Måste bli en bra affär

Problemen med att få fart på utbyggnaden av laddinfrastruktur har diskuterats länge. Samtidigt visar undersökningar att antalet laddpunkter har ökat snabbt det senaste året. De stora utmaningarna finns på glesbygden och för den tunga trafiken vars laddstationer slukar effekt.

–Om vi tittar på antalet snabbladdstationer så ökade de med 93 procent förra året. Så det har tillkommit en omfattande laddinfrastruktur i Sverige. Det finns till och med en risk för att det är för många laddstationer om vi tänker att laddföretagen ska tjäna pengar på det här, säger Antti Vainio.

I Norge har regeringen en målbild att det ska finnas ungefär 140-190 elbilar per snabbladdstation. I Sverige finns det idag cirka 60 elbilar per station.

– Antalet laddbara bilar i Sverige skulle kunna öka tre gånger så mycket. Då skulle det finnas en balans mellan tillgång till laddning och möjlighet att faktiskt ha en fungerande marknad, säger Antti Vainio.

Att det byggs i hög takt håller Mazdak Haghanipour, teknisk specialist laddinfrastruktur och mobilitetstjänster på Mobility Sweden, med om.

– Om man tittar på statistiken så byggs det tusen nya publika laddpunkter varje månad nu. Och då ska vi komma ihåg att det är vinter då det normalt byggs mindre med tanke på kälen i marken. Så utbyggnadstakten är hög, ambitionerna är höga, men fortfarande tar varje projekt lång tid. Det borde gå snabbare på platser där vi har problem med kapacitetsförfrågningar, säger han.

Mia Nordström, Senior Policy Advisor E-mobility på Vattenfall, pekar precis som Mazdak Haghanipour på effekterna av att regeringen har slopat klimatbonusen för elbilar. Det har lett till att det i stort sett bara är företag som står för nyregistreringen av elbilar, med andra ord dominerar tjänstebilarna på elsidan.

Mia Nordström menar att det är nödvändigt att föreslå nya åtgärder som gör det billigare att äga en elbil.

–Jag skulle vilja att man premierar en differentiering av till exempel energiskatt eller parkeringsavgifter, säger hon.

Flygskatten sinkar omställningen

Även om mycket av debatten rör transporter på väg så sker elektrifieringen även inom till exempel flyget. Men en utmaning för flygbolagen är att flygandet minskar. Enligt Victoria Barrsäter, näringspolitisk expert på Transportföretagen Flyg, minskar både antalet flygningar och resenärer inom inrikesflyget.

Samtidigt är flyget avgiftsbaserat. Det betyder att en allt mindre kaka ska finansiera allt som den dyra omställningen medför. Till råga på allt brottas branschen med flygskatten som inte ger några klimatfördelar.

–För flygets del så ska de styrmedel som finns vara europeiska. De är jättebra. Nu behöver vi släppa loss själva omställningskraften för flyget i Sverige och då handlar det snarare om att ta bort pålagor som inte är effektiva, säger Victoria Barrsäter, och exemplifierar med flygskatten.

Madeleine Svenberg lyfter fram hur viktigt det är att fasa ut de fossila bränslena:

– Idag är det ju billigare att köra fossilt, så är det. Men på sikt ändras det. Vi har lagstiftning inom EU som kommer att driva upp kostnaderna på fossilt, så det finns ingen återvändo. Vi måste ha ett system som anpassas stegvis för att bli fossilfritt och elektrifierat. På sikt kommer det att vara billigast både för företagen och för privatpersoner.