Mer byråkrati och kostnader för företagen efter brexit 

Det har gått drygt en och en halv månad sedan Storbritannien lämnade EU:s inre marknad. Nu släpper Svenskt Näringsliv sin största undersökning över hur brexit påverkar svenska företag.

Av de drygt 1 600 svarande företagen, som handlar med Storbritannien, uppger en femtedel att de redan har upplevt problem i och med utträdet den 1 januari 2021. Vidare förväntar sig mer än hälften av dessa ytterligare problem i framtiden. Av de som fortfarande inte upplevt några problem förväntar sig tolv procent framtida problem. Sammantaget kan man konstatera att drygt en tredjedel av företagen antingen har haft eller förväntar sig problem.

Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv, ger exempel på några av de direkta hinder som företagen har stött på.

– De flesta av dem handlar om vad som händer precis vid gränsen. Det handlar om längre ledtider och tullhantering som företagen tidigare inte har behövt tänka på. Det handlar också om byråkrati, administration och transporter, säger hon.

Många av de ovanstående problemen har gått att förutse redan innan gränsen drogs.

– Det här vad som händer när ett land lämnar EU:s inre marknad och den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Den fria rörligheten innebär ju att det i princip är lika lätt att handla mellan Malmö och Manchester som det är att handla mellan Malmö och Umeå. Men när Storbritannien nu har klivit ur så är det ganska förutsägbart att de här problemen uppstår, säger Anna Stellinger.

De upplevda gränsproblemen synliggör också hur otroligt lätt det är att handla inom EU:s inre marknad, vilken ibland kan tas för givet, menar hon.

– Även om frihandelsavtal i grunden är bra och avtalet mellan Storbritannien och EU är ett av de mest ambitiösa som EU någonsin har förhandlat fram, innebär det fortfarande en hel del administrationskostnader och fördröjningar i handeln jämfört med EU:s inre marknad. I det här fallet är det olyckligt eftersom Storbritannien är en av våra viktigaste marknader.

På sikt väntas ytterligare problem som allmän osäkerhet kring vilka regler som ska gälla framöver, högre kostnader och problem med personrörlighet. Anna Stellinger bedömer att vissa av de här problemen kommer att lösas, men långt ifrån alla.

– Vissa problem kommer att bestå och vissa kan till och med öka. Vi kommer fortfarande att ha en yttre gräns och därför kommer det fortfarande att finnas en kontroll över vilka varor som kommer in i EU. Det kan vi inte trolla bort. Men jag tror att företagen gör en korrekt bedömning när de ser ytterligare problem framöver.

De som har enklare att anpassa sig till den nya gränsen är större företag som redan är vana vid att handla med länder utanför EU. De företag som riskerar att stöta på problem är framför allt mindre företag som inte har haft någon handel med länder utanför EU tidigare och kommer att behöva lära sig ett helt nytt regelverk.

– Storbritannien och EU kommer att börja växa isär regelmässigt. I dag vet vi vilka regler som gäller, men när Storbritannien nu lämnat den inre marknaden kan de till exempel sätta sina egna produkt- och säkerhetskrav vilket gör att försäljningen av varor och tjänster inte kommer vara lika enkel framöver. Företagen kommer att behöva anpassa sig till särskilda regler för den brittiska marknaden, säger Anna Stellinger.

En positiv nyhet är att det svenska näringslivet kan påverka flera av de frågor som ännu inte är avklarade, som yrkeskvalifikationer, vilka utbildningar som ska godkännas hos respektive länder och vad som ska gälla för dataflöden. Det finns därför möjlighet att arbeta tillsammans med Storbritannien och förbättra de problem som uppstår nu.

– Brexit är inte över utan en stor del av arbetet börjar nu. Det är nu vi behöver kavla upp ärmarna och konkret hantera de problem som uppstår. Alla hinder kommer inte att lösas eftersom det de facto handlar om en yttre gräns. Men samtidigt finns det problem som näringslivet redan i dag kan bidra med att lösa. Därför är det oerhört viktigt att näringslivet och Svenskt Näringsliv bevakar och driver de frågor där företagen har problem och är tydliga, tongivande och aktiva för att i möjligaste mån lösa dem.