Brexitavtalet – det här gäller för företagen

Hur omfattande är brexitavtalet?

– Avtalet är mer omfattande och långtgående än vad många förväntade sig. Minst lika betydande som EU:s avtal med Kanada (CETA) och Japan, som är de mest ambitiösa avtalen som finns utanför Europa. Möjligheten att få tillgång till den andra partens marknad och exportera, importera eller investera är stort och det gäller nästan alla områden, säger Henrik Isakson.

– Men jämfört med EU:s avtal med sina grannar i Europa, bland annat EES-avtalet med Norge, så är det ett svagt avtal med britterna. Det blir heller ingen tullunion som den EU har med Turkiet, vilket borgar för en hel del byråkrati när varor ska passera gränsen.

– Dessutom finns det en ny ”mekanism” som inte finns i andra avtal. Om någon av parterna anses konkurrera på ett orättvist sätt så får den andra parten rätt att dra tillbaka marknadstillträdet på motsvarande sätt. Det skapar en hög grad av osäkerhet i handelsrelationen.

Står Storbritannien utanför den inre marknaden?

– Ja, Storbritannien är utanför och omfattas inte juridiskt på något sätt av EU:s regler om fri rörlighet för personer varor, tjänster och kapital. Landet lyder inte heller under EU-domstolen.

– Det betyder att Storbritannien har betydligt svagare koppling till EU, och därmed även till Sverige, än nästan alla andra europeiska länder. Det kommer vara enklare att handla med Norge, Island, Schweiz och länder utanför EU i Östeuropa eftersom de på olika sätt är knutna till EU på ett sätt som Storbritannien inte är. Storbritannien har valt maximal självständighet före ambitionen att underlätta för företagen att göra affärer över gränserna.

Hur bedömer du affärsmöjligheterna med det nya avtalet?

– Jämför man med hur det var innan Storbritannien lämnade EU är de klart sämre. Företagen måste ta höjd för nya kostnader och ny byråkrati samt oväntade handelshinder. Jämför man med hur det ser ut i större delen av världen kommer affärsmöjligheterna vara bättre mellan Storbritannien och EU än mellan de flesta andra länder i världen.

Hur påverkas varuhandeln av avtalet?

– I och med att Storbritannien lämnar EU:s tullområde blir landet så kallat tredje land och det uppstår en tullgräns. Det är på detta område effekten blir mest tydlig och omedelbar.

– Det betyder en del byråkrati i form av tullhantering, inlämnade av obligatoriska uppgifter och ifyllande av dokument. De företag som inte har kompetensen måste skaffa den eller anlita ett tullombud som kan hjälpa dem. Företag som redan idag driver handel med länder utanför EU, som exempelvis Norge, kan redan procedurerna.

– Bortsett från tullformaliteterna så uppstår gradvis en mängd nya problem i form av att regelverken för produkter kan komma att glida isär. EU:s lagar gäller inte längre i Storbritannien och principen om ömsesidigt erkännande, att en vara som lagligen får säljas i ett land också får säljas i ett annat, har upphört.

– Det får inte någon omedelbar inverkan, då Storbritannien från början har samma regler som i EU. Effekten blir gradvis då nya regler utvecklas i Storbritannien och nya tolkningar av reglerna görs av brittiska myndigheter och domstolar. Hur stort problemet blir är svårt att veta. Men mycket talar för att Storbritannien fortsätter hålla sig nära EU när det gäller hur produktmarknader regleras.

Vad händer med tullar och importkvoter?

– Alla tullavgifter är från start satta vid noll. Det finns heller inga kvoter. Men för att faktiskt slippa betala tull måste företagen visa att varorna i fråga uppfyller ursprungsreglerna. De ska slå fast att varan i fråga verkligen är en vara vars ”ekonomiska nationalitet” i huvudsak är antingen brittisk eller från EU. 

– Varor som importeras från exempelvis Kina kan inte säljas vidare tullfritt mellan Storbritannien och EU. Däremot kommer varor som innehåller ett viss begränsat värde från andra länder inte att beläggas med tull. Det är olika för olika produkter hur mycket sådant innehåll som godkänns.

– Proceduren för att bevisa ursprung ska skötas genom självcertifiering, exportörernas eller importörernas kunskap om varornas ursprung. Det lär göra det användarvänligt för företag.

Vad händer om någon part ägnar sig åt prisdumpning?

– Företag som ägnar sig åt prisdumpning kan få antidumpingtullar riktade mot sig. Det är något som båda parter kan använda. Men det kräver först en grundlig utredning och är inget som kan användas hur som helst.

Omfattas rörligheten för personer av avtalet?

– Ja. Den fria rörligheten för personer upphör och det var en huvudorsak till Storbritanniens utträde ur unionen. Men för människor som reser för att göra affärer eller leverera tjänster finns det regler som ska underlätta. Dessa är vedertagna i nyare frihandelsavtal.

– Affärsresenärer, transfereringar inom koncerner eller konsulter/experter ska kunna uppehålla sig fritt för kortare vistelser (90 dagar) i varandras territorier utan tillstånd. Dessutom ska inte arbetstillstånd krävas för människor som etablerar nya affärsverksamheter.

– För att människor ska kunna utnyttja möjligheten att jobba i ett annat land krävs dock att deras kvalifikationer erkänns. Men inget är beslutat om yrkeskvalifikationer. Det förutses någon form av framtida samarbete för att minska de problem som lär uppstå. 

Hur påverkas tjänsteföretag?

– Parterna har förhandlat fram ett ambitiöst avtal om tjänstehandel, där de flesta direkta hinder för tjänstehandel förbjuds. Bland annat får inga krav ställas på tjänsteföretagen utöver sådana som är legitima för bland annat tjänstens säkerhet och kvalitet. Avtalet innebär också att framtida tjänster med automatik kommer att få fullt marknadstillträde. 

– Men å andra sidan så kommer Storbritannien inte längre att vara med på EU:s inre marknad med fri rörlighet för tjänster. Det betyder att även om företag inte hindras att sälja tjänster av olika direkt diskriminerande regelverk så kommer det uppstå regelskillnader som företagen måste anpassa sig till. Brittiska myndigheter kan komma att ställa nya krav, anta nya regler för tjänsteverksamhet och då kan företag behöva anpassa sina produkter och arbetsmetoder specifikt för den brittiska marknaden. Effekten kan bli en gradvis mer byråkratisk, kostsam och osäker miljö för tjänsteföretag som vill handla med Storbritannien. 

Kan svenska företag fortsätta att delta i offentliga upphandlingar i Storbritannien?

– Ja, parterna har vad som förefaller vara en ambitiös överenskommelse om tillträde till varandras marknader för offentlig upphandling.

– Avtalet täcker de flesta sektorer, även små upphandlingar, och det har starka transparenskrav på hur anbuden ska publiceras. Däremot kommer inte längre brittiska anbud publiceras i EU:s TED-databas.

– Sammantaget betyder det att företag kan konkurrera utan att utsättas för diskriminerande särbehandling av nationella upphandlande myndigheter, något som annars är vanligt i stora delar av världen, bland annat USA.  

Kan Storbritannien anta lagar och införa statsstöd som skapar orättvis konkurrens?

– Ja, båda parter har full frihet att göra vad de vill när det gäller statsstöd och vilka miljö- och arbetsrättsliga regler de vill ha. Men den andra parten har i sin tur full rätt att, om motparten ”avviker nedåt” i sina standarder, eller inför statsstöd som skapar snedvriden konkurrens, dra tillbaka marknadstillträde var som helst i avtalet.

– Det blir en permanent högre grad av osäkerhet än idag med andra ord. Det är detta hot som ska hålla Storbritannien kvar nära EU:s regelverk. I praktiken kan det bli så att landet hotas av mycket höga tullar för vissa produkter om de anses driva en politik som skapar orättvis konkurrens för EU:s företag.

– Dessa sanktioner kommer att riktas mot de delar av den brittiska ekonomin som är mest sårbar. Därför skapar det en extra risk för företag som har brittiska kunder, leverantörer eller partners i sådana sårbara sektorer. Dessa är utsatta för större risk än andra att drabbas av en tvist.  

Vilka sanktionsmöjligheter har EU gentemot Storbritannien?

– Förutom antidumpingtullar så har parterna omfattande möjligheter hindra eller fördyra för den andra partens företag att sälja och köpa varor och tjänster, om man anser att de konkurrerar orättvist. Parterna har samma formella möjligheter att sanktionera varandra men i praktiken kan det bli svårt för Storbritannien att införa åtgärder mot EU då risken är att det skadar dem själva mer än EU.

Finns det möjlighet att omförhandla avtalet?

– Ja, det finns möjligheter till det. Men det finns också möjligheter att bygga på avtalet och inom avtalet skapa olika dialoger för att lösa och förebygga handelsproblem. Används det på ett ambitiöst sätt är mycket vunnet.

Kommerskollegiums information om det nya avtalet:

EU-kommissionens informationsverktyg om reglerna för handel med länder utanför EU