Pensionsmyndighetens gd: Det måste löna sig att arbeta – varnar för utvecklingen

I januari utsågs Anna Pettersson Westerberg till generaldirektör och chef för Pensionsmyndigheten.

I en intervju säger hon sig inte ha någon uppfattning om debatten om fattigpensionärer – trots att det är en ständigt aktuell fråga. I stället hänvisar hon till Pensionsmyndighetens analyser och rapporter.

– Vårt pensionssystem vilar i grunden på rimliga principer – att varje intjänad krona ger högre pension. Sedan har vi ett statligt grundstöd som ska kompensera för de som har arbetat deltid eller inte alls, och det ligger ganska högt. Mer än 60 procent av alla pensionärer får något slags grundstöd.

Anna Pettersson Westerberg är så här långt försiktigare i sina uttalanden än sina företrädare. Myndigheten har tidigare inte varit rädd att sticka ut hakan och delta i den stundtals hetsiga debatten om pensionerna. Bland annat när den förra regeringen föreslog förändringar som Pensionsmyndigheten kritiserade för att förstöra hela grundtanken med det svenska pensionssystemet.

På bara några år höjdes garantipensionen två gånger samtidigt som inkomstpensionstillägget infördes. När dessutom garantipensionen förra året indexerades upp mer än någonsin på grund av inflationen medförde det att respektavståndet i stort sett utraderades.

– Främst är det de senaste årens förändringar som har gjort att livsinkomstprincipen och drivkraften till arbete har urholkats. Men sett till helheten av pensionssystemet, om man lägger till tjänstepensionen, är det hyfsat goda drivkrafter till arbete, säger Anna Pettersson Westerberg.

Den genomsnittliga så kallade kompensationsgraden är, när både allmän pension och tjänstepension räknas in, 79 procent av slutlönen. Så den är ju hög, konstaterar hon. Samtidigt är spridningen mellan individer stor. För höginkomsttagare är kompensationsgraden 64 procent och för låginkomsttagare hela 127 procent.

Livsinkomstprincipen är en viktig grundbult i det svenska pensionssystemet, anser Anna Pettersson Westerberg.

– Pensionerna måste bygga på arbete eftersom det är grunden för att finansiera dem – det måste löna sig att arbeta. Samtidigt behöver äldre människor utan arbetsförmåga ha ett grundstöd som ger en tillräckligt god försörjning. Den balansgången kämpar alla pensionssystem med.

Komplexiteten ställer till det

Även komplexiteten i pensionssystemet är problematisk, enligt Pensionsmyndigheten. Sju olika grundstöd gör det svårt för den enskilde att överblicka konsekvenserna av sina beslut under livet – kring barn, byte av jobb, och pensionsålder. Det är svårt till och med för myndighetens egna experter att beskriva hur det fungerar.

Förutom att administrera och betala ut den allmänna pensionen har myndigheten också i uppdrag att informera allmänheten om pensionssystemet.

Och att göra pensionssystemet mer lättbegripligt ser Anna Pettersson Westerberg som en av sina viktigaste uppgifter som generaldirektör.

– Jag känner ett stort engagemang för att se till att människor kan fatta välinformerade beslut, och veta hur det påverkar vilken pension de kommer att få.

Vill se ökat samarbete

Pensionsmyndigheten arbetar idag med flera aktörer för att informera om pensioner. Nu vill generaldirektören utöka samarbetet och inrätta ett branschråd med arbetsmarknadens parter, försäkringsföretag och pensionsbolag.

– De gör redan idag en stor samhällsinsats för att informera om pensioner. Vi äger pensionssystemet tillsammans och vi kan åstadkomma mer genom att göra det tillsammans. Finns det mer vi kan göra för att hjälpa fler att göra pensionsprognoser och fatta kloka beslut när stora livshändelser sker?

Pensionsåldern har inte hängt med livslängdsökningen sedan många år tillbaka men förra året skedde ett trendbrott. Då steg den genomsnittliga pensionsåldern med 1,2 år vilket i sammanhanget är en kraftig höjning.

Det som ligger bakom är höjningen av den lägsta pensionsåldern från 62 till 63 år, höjningen av garantipensionsåldern från 65 till 66 år och rätten att jobba kvar som höjdes från 68 till 69 år.

– När vi arbetar längre genererar det i sin tur också högre pensioner. Den som arbetar kvar ett år till höjer sin totala pension med ungefär sju procent. Vår uppskattning är att kompensationsgraden fortsätter att höjas med 3–4 procent varje år när pensionsåldern höjs.

Fler ska förstå sin pension

Numera går nästan 70 procent av de orange kuverten ut digitalt, vilket enligt Anna Pettersson Westerberg ökar chansen att fler klickar sig in på MinPension.se där kan de få information, göra en pensionsprognos och se konsekvenserna av sina beslut. Ändå är det många som inte tänker så mycket på pension under sitt yrkesliv, konstaterar hon.

– Det är vårt uppdrag att se till att människor går in på pensionsmyndigheten.se eller Minpension och gör en pensionsprognos. Det är viktigt att alla förstår att de måste arbeta för att få högre pension, och att de ser till att få tjänstepension. Deltidsarbete kan till exempel få ganska stora konsekvenser för pensionen.

En rapport från Pensionsmyndigheten visar att den som från 30 års ålder arbetar halvtid i tio år sänker sin pension med nio procent. Den som jobbar halvtid i fem år från 58 års ålder sänker pensionen med fem procent.

– Det är typexempel på sådant som vi vill att människor ska ha förståelse för när de fattar beslut. Då kan det kompenseras med annat sparande, genom att arbeta längre eller hitta andra vägar framåt.

”Måste finnas en stabilitet”

Att pensionsgruppen har återupptagit sitt arbete och nu har representanter från alla riksdagspartier är positivt, betonar Anna Pettersson Westerberg. Hon ser gruppen som ”en viktig garant för pensionssystemet och stabiliteten”.

Pensionsgruppens tankar om att införa en gas och höja pensionsavgiften vill hon inte kommentera djupare.

– Vi har i grunden ingen uppfattning om de reformer som pensionsgruppen arbetar med, men det är klart att det är positivt att det genomförs utredningar. Särskilt på de områden där det har varit en diskussion.

Vilka skulle konsekvenserna bli?

– En gas kommer ju, om den blir verklighet, att kunna höja pensionerna. Det är positivt att de här utredningarna får rulla i gång och om kommer det sedan förslag får vi titta på det och återkomma om vilka konsekvenser det får för pensionerna.

Samtidigt konstaterar hon att pensionsavgiften har höjts ganska mycket över tid. När dagens pensionssystem infördes i mitten av 1990-talet betalade arbetsgivarna in 3,5 procent av inkomsten till tjänstepension. Idag är det 4,5–6 procent.

Kraftig kritik har framförts mot att notan för en gas och höjda pensionsavgifter skulle behöva betalas av kommande generationer. Men det är svårt att undvika, menar hon.

– Det är väldigt svårt att införa nya pensionssystem utan att få generationseffekter. Vid större förändringar genom åren, införandet av ATP till exempel så har det fått konsekvenser för generationerna som följt.

Samtidigt betonar hon vikten av att värna att generationskontraktet.

– Det är klart att det i ett pensionssystem som bygger på tillit och en generationsöverenskommelse måste finnas en stabilitet så att det inte blir stora negativa eller positiva konsekvenser för vissa generationer, säger Anna Pettersson Westerberg.

Ett problem som väntas växa framåt är att utrikesfödda som har kommit till Sverige mitt i livet inte hinner jobba ihop till en full inkomstpension. Därmed faller incitamentet att arbeta eftersom de ändå måste kompenseras av den statliga garantipensionen.

– Här måste Pensionsmyndigheten informera om hur viktigt det är att försöka komma i arbete så fort det går för att tjäna in till sin pension, och se till att få tjänstepension. Men sedan behöver det förstås finnas grundstöd som fångar upp de som inte har 40 bosättningsår i pensionen.