När kvinnor tar ut färre betalda föräldradagar kompenserar de med obetald ledighet, enligt försäkringsexperten Catarina Bäck. Hon menar att den tredje pappamånaden inte lever upp till ambitionerna. ”Det har snarare ökat föräldrarnas totala frånvaro från arbetsmarknaden”.
År 2016 infördes en tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen vilket innebär att 90 dagar är öronmärkta för vardera föräldern och de inte kan överlåtas till den andra föräldern. Syftet var att öka jämställdheten genom att uppmuntra framför allt pappor, som generellt tar ut mindre föräldraledighet än mammorna, att ta ut fler dagar.
Men det har inte påverkat jämställdheten nämnvärt. I sin senaste rapport har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, granskat effekten av den tredje reserverade månaden, med fokus på hur föräldrar fördelar ledigheten under barnets första två år.
– Vi kunde konstatera att vi har tagit ett litet steg mot en mer lika fördelning av den totala föräldraledigheten. Men det beror inte på att papporna tar ut så många fler dagar utan att på att mammor har minskat sin ledighet mer än vad papporna har ökat sin, säger Susanne Fahlén, projektledare för rapporten till TN.
Många kvinnor kompenserar det minskade antalet föräldrapenningdagar med obetald ledighet.
Gapet mellan mammors respektive pappors totala föräldraledighet, det vill säga både betald och obetald ledighet, har minskat med 14 dagar. Män ökade sin ledighet med fyra dagar medan mammorna minskade sin ledighet med tio dagar, varav drygt sju betalda och drygt två obetalda.
Både före och efter införandet av den tredje reserverade månaden är en lika stor andel, en tredjedel, av mammornas föräldraledighet obetald, det vill säga i snitt fyra månader.
När det gäller föräldrapars ledighet med föräldrapenning har den minskat med ett fåtal dagar.
– Det blir en konsekvens om pappor inte använder sina reserverade dagar med föräldrapenning. Då blir det färre betalda dagar som kan skrivas över till mamman, säger Susanne Fahlén.
Rapporten visar också att mammors obetalda föräldraledighet under barnets första två år har ökat något för barn som är födda de granskade åren, 2014–2016.
Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, anser att det är bra att ISF tittar både på den betalda och den obetalda föräldraledigheten. När den totala föräldraledigheten mäts är det tydligt att kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden över tid är betydligt längre, jämfört med när bara uttaget av föräldrapenningdagar mäts.
Det visar att man inte bara kan mäta uttaget av föräldrapenning för att se hur föräldraförsäkringen fungerar i praktiken, eller om man vill veta hur jämställd föräldraledigheten är, menar Catharina Bäck.
– För att veta hur länge mammor och pappor är borta från sina arbeten behöver man utgå från föräldrarnas hela föräldraledighet, både den betalda och den obetalda.
Den successiva ökningen av antalet reserverade dagar inom föräldrapenningen har inte per automatik inneburit motsvarande minskning av föräldraledigheten för kvinnor, konstaterar hon.
– Föräldrarnas totala frånvaro från arbetsmarknaden har med andra ord ökat. Det som skulle behövas för att främja föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden och arbetskraftsdeltagande är en tydligare koppling mellan föräldraledighet och föräldrapenning, så att den obetalda föräldraledigheten minskar.
Trots att ISF:s rapport visar att mammors ledighet har minskat något så motsvarar minskningen inte ökningen av de så kallade pappamånaderna.
– Det innebär att många kvinnor kompenserar det minskade antalet föräldrapenningdagar med obetald ledighet. Drygt en tredjedel av kvinnors föräldraledighet är obetald. Kvinnor tar med andra ord ut fler obetalda dagar än männens totala föräldraledighet, säger Catharina Bäck.
Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringSocialförsäkringsfrågor