"Rättssäkerheten i skattelagstiftningen måste stärkas"

Överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver då en lång rad punkter behandlar skatter. Några punkter är positiva, såsom slopandet av värnskatten från 2020, några har begränsad betydelse och några riskerar att bli direkt skadliga. Ett område som dock lyser med sin frånvaro är behovet av stärkt rättssäkerhet vid beskattningen.

Det är oroande eftersom många akuta problem finns i kedjan från tillkomsten av skattelagstiftningen, via tillämpningen hos huvudsakligen Skatteverket, till tvistlösningen där skattskyldiga ska kunna få sin sak prövad i domstol.

För det första är tillkomsten av skattelagstiftningen betydelsefull ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Beredningsprocessen innebär krav på utredning, remissförfarande och lagrådsgranskning. Senare års brister avskräcker med ofullständigt utredda lagförslag, politiska direktiv, bristfälliga konsekvensutredningar, orimliga remisstider och i flera fall nonchalans mot Lagrådets kritik.

De många skatteändringar som aviseras i Januariöverenskommelsen accentuerar behovet av stärkt rättssäkerhet vid lagstiftningens tillkomst. Bristfällig lagstiftning riskerar att underminera förtroendet för skattesystemet. Ett färskt exempel är det skrotade förslaget om exitbeskattning.

För det andra leder brister vid tillkomsten av skattelagstiftningen till problem vid tillämpningen, det vill säga vid beskattningen. De så kallade ränteavdragsbegränsningsreglerna är ett tydligt exempel, där Justitiekanslern nyligen förelagts att svara på en stämningsansökan mot staten för överträdelse av EU-rätten. Möjligheterna att få anstånd med betalning av skatt och möjligheterna till befrielse från skattetillägg är andra exempel där rättssäkerheten vid tillämpningen brister.

Den drakoniska tillämpningen av det skatterättsliga företrädaransvaret är ytterligare en akut brist. I korthet innebär det att företrädare för juridiska personer kan bli personligt betalningsansvariga för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter.

Riksdagen har vid flera tillfällen gett regeringen i uppdrag att utreda reglerna men hittills har ingen fullständig översyn skett. Många hoppades att en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 4) skulle göra tillämpningen mer rättssäker. En genomgång av samtliga underrättsavgöranden sex månader före respektive efter domen visar dock att ingen förbättring skett. Totalt dömdes företrädaransvar ut i 514 av 519 fall och andelen är till och med högre efter domen.

För det tredje behövs kraftiga förbättringar när gäller tvistlösningen. Kompetensen och kvaliteten i förvaltningsdomstolarna har under senare tid fått hård kritik. Bland annat brister domstolarnas bevisprövning och bevisvärdering samt motiveringen av domar och beslut.

Enligt en färsk Demoskopundersökning anser 84 procent av tillfrågade advokater som processar i skattemål att bevisprövningarna sällan får rimligt utfall och 69 procent anser att det ofta inte går att utläsa hur domstolen resonerat. En arbetsgrupp med representanter från förvaltningsdomstolarna, Skatteverket och Advokatsamfundet har tillsatts på frivilligt initiativ men det är inte tillräckligt. Förtroendet för förvaltningsdomstolarna måste återupprättas och lagstiftaren måste ta frågan om specialisering på allvar.

Skattskyldigas förutsättningar att få sin sak prövad i domstol bromsas också av alltför begränsade möjligheter att få ersättning för ombudskostnader. I praktiken hindrar detta skattskyldiga från att bestrida krav från Skatteverket.

Listan över nödvändiga reformer för stärkt rättssäkerhet vid beskattningen kan göras lång. Det har gått 25 år sedan det genomfördes en samlad översyn. Det är nu ett utmärkt tillfälle för den nya regeringen att visa att löftet om bättre villkor för företagande och entreprenörer inte bara är tomma ord.

Låt en samlad översyn av skattelagstiftningens tillkomst, tillämpning och tvistlösning bli startskottet för stärkt rättssäkerhet vid beskattningen.

Debattartikel publicerad i Dagens Industri den 3 mars