EU-frågorna som företagen bör ha koll på

Vad kan en företagare behöva veta om EU? Under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringslivs Malmökontor gick Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel, genom det svenska ordförandeskapet i EU, aktuella frågor och det väntande valet till Europaparlamentet.

Svenskt Näringsliv var i högsta grad delaktigt under ordförandeskapet och bidrog till att konkurrenskraften åter är på agendan i EU, konstaterar hon.

– Under tio år har det här med konkurrenskraft och tillväxt inte varit på den europeiska agendan. Därför var vi oerhört glada att det svenska ordförandeskapet var det första att plocka upp de frågorna igen. I mars lade kommissionen fram ett förslag på en konkurrenskraftsstrategi för unionen, säger Charlotte Andersdotter.

För det svenska näringslivet är en välfungerande inre marknad en helt avgörande fråga. Svenskt Näringsliv har länge drivit frågan, inte minst under det svenska ordförandeskapet i våras .

– Den inre marknaden är den viktigaste frågan för oss, så det har vi stort fokus på, men också handel med tredje land, säger Charlotte Andersdotter.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens linjetal, State of the European Union, från förra veckan gav en blandad kompott ur ett näringslivsperspektiv. Talet är viktigt eftersom det pekar ut kommissionens prioriteringar det kommande året.

– Hon nämnde inte den inre marknaden under talet. Det är svårtolkat skulle jag säga, säger Charlotte Andersdotter.

Hon menar att näringslivet måste bli bättre att formulera hur den inre marknaden bör utvecklas för att på så sätt mer effektivt kunna påverka makthavarna i Bryssel.

– Vi har haft den inre marknaden i 30 år, men vi måste peka ut vad vill vi se mer av under nästa period, säger hon.

Framöver bedömer Charlotte Andersdotter att kompetensförsörjningen kommer att vara en fråga som diskuteras allt mer.

– Vi har pratat om kompetensförsörjningen i minst 15 år och försökt att hitta vägar framåt. Nu börjar det bli väldigt aktuellt inte bara i Sverige utan i hela Europa. En lågoddsare är att vi ser många förslag och ett större fokus på kompetensförsörjning, säger hon.

En viss ljusning

Andra viktiga frågor som kommer att fortsätta att ligga högt på agendan är europeiska skatter, finansieringen av den gröna omställningen, hjälpen som Ukraina behöver samt försvar- och säkerhetsfrågor i allmänhet.

– Det beror inte bara på kriget i Ukraina, utan det är en allmän tendens runt om i världen, säger Charlotte Andersdotter.

När det gäller frihandelns utveckling mellan EU och andra delar av världen finns det en viss ljusning jämfört med hur situationen var för ett par år sedan. Frihandelsavtalet med Nya Zeeland har just undertecknats och Charlotte Andersdotter gör bedömningen att ett frihandelsavtal med Australien kan bli verklighet. Det finns även ljusglimtar vad gäller ett avtal med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.

Men TTIP-avtalet med USA är inte längre aktuellt och USA:s IRA-paket är utmanande för det europeiska näringslivet. Därför är det viktigt att forstätta samarbetet med USA inom Trade och Technology Council, TTC.

Inför valet till Europaparlamentet nästa år kommer frågor som välfärd och jämlikhetsfrågor, miljöfrågan samt geopolitik och säkerhetsfrågor att dominera den politiska debatten.

– Tillväxtfrågorna är också tillbaka på agendan på ett sätt som de inte var tidigare. Men vilket vägval ska vi göra, vilken politik ska föras? Vi måste ha en dialog med de EU-parlamentariker som kandiderar så att de vet att de är med och bidrar i det vi står för, säger Charlotte Andersdotter.

Den nya kommissionen som tillträder nästa år kan mycket väl ledas av von der Leyen igen.

– Jag hoppas att vi får en mer marknadsvänlig kommission över lag. Junkerkommissionen 2014–2019 och von der Leyen-kommissionen 2019–2024 har varit världsfrånvända där företag och företagande inte har varit en del av agendan. Vi ska också vara självkritiska men det har inte funnits en aptit för de frågorna, säger Charlotte Andersdotter.

Hon skulle önska att det etableras en mer öppen dialog med företag och företagsrepresentanter.

– Företagen i Europa är en del av lösningen på de stora samhällsproblem som vi har. Och ett ekonomiskt starkare Europa gynnar en massa andra delar också. Jag hoppas också på en kommission som mer levererar fler morötter än piskor.

Svenskt Näringsliv och inte minst EU-kontoret driver på i de olika frågorna. Men det är också viktigt att företagen engagerar sig för att tillväxtfrågor och konkurrenskraft sätts på agendan.

– Vi har en tendens i Sverige att tycka nu kommer ”det där från EU igen”. Men EU är inte en svävade ande, utan EU är medlemsländerna där vi är medborgare och företagen verkar. Därför är det viktigt att vi är med och bidar till hur vi tycker att utvecklingen i EU ska vara.