Försvarsjätten: Utbildningssystemet i Sverige måste fungera

Sverige är alltjämt en aktad ingenjörsnation internationellt sett. Men i och med att svenska elever presterar allt sämre inom matematik och NO-ämnen så hotas den positionen. Nu ökar pressen på regeringen att säkerställa att den kommande STEM-strategin inte blir en papperstiger.

För försvars- och säkerhetsföretaget SAAB är inflödet av duktiga ingenjörer ett måste för att företagets snabba expansion inte ska stanna av.

– Vi rekryterar redan idag i första hand svenska medborgare och det gör att vi är otroligt beroende av att utbildningssystemet i Sverige fungerar. Vi behöver kvalificerade ingenjörer, sa Petter Bedoire, teknikchef på SAAB, under ett seminarium då den kommande STEM-strategin diskuterades.

Det skärpta geopolitiska läget, inte minst på grund av ett alltmer aggressivt Ryssland, har lett fram till en situation då västvärlden rustar igen. För försvarskoncernen SAAB innebär det stora affärsmöjligheter. Det är i Sverige företaget i första hand satsar.

– Det är drivet av den tillväxt vi har sett efter den fullskaliga innovationen i Ukraina för två och ett halvt år sedan. Vi är idag den största arbetsgivaren för ingenjörer i Sverige. Vi sysselsätter mer än 10 000 ingenjörer i våra svenska verksamheter, säger Petter Bedoire.

SAAB har alltid haft ett nära samarbete med Försvarsmakten.

– På grund av det så kommer vi fortfarande att ha huvuddelen av vår verksamhet i Sverige. Men andra svenska företag, som inte har den här kopplingen till en stark hemmakund, kan tvingas att, eller kanske rent av lockas av att, flytta stora delar av sin verksamhet till länder som har bättre tillgång till kompetens, säger Petter Bedoire.

Regionaliseringen bromsar

Samtidigt ökar konkurrensen mellan länderna om topptalangarna. Det blir extra tydligt som en följd av det allt osäkrare geopolitiska läget som har skapat en situation där de tre stormakterna Kina, USA och EU drar åt olika håll. Denna så kallade regionalisering får konsekvenser för kompetensförsörjningen i och med att ”importen av talanger” från till exempel länder som Kina stryps allt mer.

För näringslivet i stort blir det en utmaning.

– Tillgången på internationell arbetskraft, som vi i Sverige har kunnat förlita oss på ganska länge, kan inte längre tas för given. Regionaliseringen ökar, vilket innebär att vi inte längre kan räkna med att få stora mängder duktiga ingenjörer från länder som Indien och Kina. I vissa områden, bland annat i de jag jobbar, så är det förstås inte heller önskvärt, säger Petter Bedoire.

Han efterfrågar flera åtgärder för att stärka Sverige som STEM-nation. Särskilt lyfter han betydelsen av att samarbetet mellan myndigheter, akademi och näringsliv fungerar. Men han menar också att elever måste inspireras att välja ämnen som banar väg för ett ingenjörsyrke längre fram i livet. Här har även näringslivet ett stort ansvar.

– Genom att delta i undervisningen mycket tidigare än vad vi gör idag så kan vi visa vilka spännande problem och vilka kul grejer man kan göra om man är duktig i STEM-ämnen. Och lite högre upp i åldrarna så kan vi bidra med verkliga problem som elever och studenter kan lösa, säger han.

– Vi vet att barn och ungdomar är teknikintresserade i yngre åldrar. Men sen så slarvar vi bort det någonstans på vägen. Det gäller att hålla i intresset.

Målsättning nödvändig

Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat fler förslag som kan ingå i en STEM-strategi. Förslagen handlar om allt från evidensbaserad pedagogik, tryggad lärarförsörjning och bättre läroplaner till forskningssatsningar av olika slag, insatser för ett livslångt lärande och bättre studie- och yrkesvägledning. Alla förslagen presenteras i rapporten Tolv insatser för att stärka STEM.

Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, betonar bland annat betydelsen av att alla elever lär sig att läsa i tidiga år. Läsning är också central för att eleverna ska kunna ta till sig andra ämnen, inte minst matte.

Han vill även ha mer kunskapsrika kursplaner med en tydlig progression, det vill säga att eleverna och studenterna får en möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de har förvärvat tidigare i utbildningen.

Det behövs också en hårdare styrning av utbildningsplatser från gymnasieskolan och uppåt. Här har resursutbildningssystemet för högskola och universitet en nyckelfunktion. Mer resurser bör gå till utbildningar som leder till jobb.

Men för att en STEM-strategi ska omsättas i praktik krävs också siffersatta mål.

– Vi vill skicka med ett bidrag till utredningen om att ett antal saker ska bli målsatta. Om vi gör det kan åtgärderna sedan utvärderas. Vi är angelägna om att det ska bli verkstad och hända saker, säger Johan Olsson.

Det är högt ställda mål. Johan Olsson exemplifierar med att Sverige ska vara bästa EU-land i de internationella kunskapsmätningarna PISA och TIMSS 2035. För att öka genomströmningen på gymnasieskolan bör man också sätta upp ett antal mål, till exempel att 30 procent av studenterna i gymnasieskolan ska ta examen från naturvetenskapliga och teknikprogrammen 2035.

Utredningen om en kommande svensk STEM-strategi ska presenteras i december. Maria Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet, är mycket förtegen om innehållet i den, men under seminariet bekräftade hon trots allt lite fler detaljer om det som redan har framkommit i budgeten, det vill säga att det ska tillsättas en särskild STEM-delegation. Den lär få en viktig funktion, sannolikt ett verktyg för att säkerställa att strategin överlever flera mandatperioder samt ett stöd vid koordinering av olika insatser.

Någon måste hålla i styråran

Både Joakim Bourelius, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen, och Li Ljungberg, näringspolitisk expert på Teknikföretagen, välkomnar en delegation.

– Om STEM-strategin ska vara den styråra som vi behöver så måste också någon hålla i styråran, gärna över mandatperioderna. Det saknas inte en politisk vilja, men vi måste få musklerna och förmågan att hålla i det här, säger Joakim Bourelius.

Han och Li Ljungberg poängterar också att näringslivets behov av STEM-kompetens är skriande stort i dagsläget. Det betyder åtgärderna i strategin inte bara kan ta sikte på framtiden.

– Dels behöver vi adressera de mer långsiktiga och strukturella frågorna i en strategi, till exempel den långtgående lärarbristen i de här ämnena. Men allt kan inte bara vara stort och långsiktigt och handla om nya pegar. Det är också en fråga om vad vi kan göra exakt här och nu, säger Li Ljungberg.