Högskolorna möter inte företagens kompetensbehov

Svensk högre utbildning erbjuder i mångt och mycket oanvändbar kunskap. Det menar Mats Benner, rektor på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet.

– Jag frågade en företrädare för ett stort företag i spelindustrin hur många de anställer från svenska högskolor. Inga var svaret. Företaget anställer antingen internationellt eller från yrkeshögskolor där de studerande kan gå direkt in i verksamheten, sa han under seminariet “Kvalitet och relevans – håller svensk högre utbildning måttet?”.

Ulrika Wallén, expert i högskolepolitik på Svenskt Näringsliv och medförfattare till rapporten, menar att det stora problemet ligger i högskolesektorns dåliga gehör för näringslivet.

– Svensk högre utbildning styrs av studenternas efterfrågan. Det saknas struktur för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Arbetsmarknadens behov måste i högre grad styra utbudet och innehållet, sa hon.

I rapporten “Håller svensk högre utbildning måttet när det kommer till kvalitet och relevans?” jämförs svenska universitetsutbildningar med högre utbildning i Norge, Danmark, Österrike, Irland, Nederländerna och Belgien.

Sverige hamnar på flera bottenplaceringar i studien. Bland annat i arbetsmarknadsinflytande, examensfrekvens, arbetslöshet bland högutbildade tre år efter examen och matchning av utbildning och jobb.

Tidigare i veckan gick Northvolt ut med att de kommer behöva anställa uppemot 10 000 personer de kommande åren. Anders Thor, external relations manager på Northvolt, konstaterar att kompetenskrisen är påtaglig.

– Svensk fordons- och batteriindustri behöver rekrytera 1000 till 1 500 ingenjörer med batterikompetens varje år. Det vi hittills har skapat i Sverige är ett masterprogram i Uppsala. Det är 30 ingenjörer. Just nu löser vi det med en kopiös arbetskraftsinvandring. Lika snabbt som vi bygger fabriker behöver Sverige bygga masterprogram och forskningsprogram, sa han.

Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, menar att Sveriges största tillväxthinder är bristen på lämplig arbetskraft.

– Det som förenar alla företag, oavsett bransch, är svårigheterna med att rekrytera. Vi har aldrig tidigare sett så många misslyckade rekryteringsförsök. Förra året misslyckades tre av tio rekryteringar, sa hon och fortsatte:

– Högre utbildning är viktigare än någonsin. Endast relevant utbildning med hög kvalitet kan säkra tillväxten.

Enligt studien visar Sverige en bristande reformvilja. För att möta det växande kompetensbehovet presenterar Svenskt Näringsliv nu en rad reformer. Det handlar bland annat om att premiera högskolor som samarbetar med näringslivet genom en samverkansbonus, samt justera högskolelagen för att utforma högre utbildning efter studenters efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Även ekonomiskt stöd till efterfrågade spetsutbildningar med få sökande lyfts fram som en viktig reform.

– Andra länder har under flera år reformerat sin högskolesektor för att stämma överens med arbetsmarknadens behov. Vi ligger 15 år efter, sa Frida Andersson, enhetschef för kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

Utbildningsminister Anna Ekström håller med om att det behövs ytterligare högskolesatsningar för att underlätta kompetensbehovet, men menar att högre utbildning har fler syften än att främja arbetsmarknaden.

– Högskolan har en viktig uppgift i att bidra till kompetensförsörjningen. Men högre utbildning ska även bidra till att bilda befolkningen så de kan stå emot felaktigheter och falska uppgifter, sa hon och fortsatte:

– Så över min döda kropp att kompetensförsörjning blir det enda högskolan håller på med.

Enligt Frida Andersson, så finns duktiga lärosäten som vill samverka med näringslivet och se till att utbildningarna har en arbetslivsanknytning.

– Men de måste premieras för det. Annars sker ingen förändring, sa hon.