Ny undersökning: Så svårt är det för företagen att rekrytera

Tre av tio rekryteringsförsök förra året misslyckades, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, som presenteras idag. Trots att arbetslösheten är fortsatt hög, så förvärrades problemen med rekryteringar förra året. År 2019, innan pandemin, var siffran två av tio.

– Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft. 68 procent av företagen försökte rekrytera under andra halvan av 2021, men det är fortfarande svårt, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Hon menar att rekryteringssvårigheterna får allvarliga konsekvenser för företagen. När företag inte kan rekrytera så påverkar det verksamheten. Den vanligaste konsekvensen för företag som inte hittar den kompetens de söker är att de får säga nej till uppdrag. 44 procent av företagen uppgav i rekryteringsenkäten att det har hänt dem.

– I ett längre perspektiv skadar det inte bara företagen, utan också Sveriges konkurrenskraft. Det drabbar också den gemensamma välfärden. Ju färre som är i arbete, desto mindre skattepengar till vård, skola och omsorg. Det är allvarligt, säger Karin Johansson.

Enkäten genomfördes i december 2021. Då var fortfarande coronakrisen högst påtaglig. Sedan dess har kriget i Ukraina brutit ut, något som bland annat kan innebära att 200 000 flyktingar kan komma till Sverige, enligt Migrationsverkets prognoser.

– Det här påverkar självklart även svensk arbetsmarknad och skapar nya utmaningar. Nu måste vi så snabbt som möjligt ge de ukrainska flyktingarna en chans att jobba och försörja sig själva.

Historiskt misslyckande

Karin Johansson menar att Sverige historiskt har misslyckats med att ge flyktingar en möjlighet att jobba.

– De måste snabbt få en fot in på arbetsmarknaden. Annars riskerar de att hamna i bidragsberoende. Vi har redan tillräckligt många som inte kan försörja sig i Sverige.

1,3 miljoner människor lever idag på bidrag eller ersättningar i stället för på en lön. Det visar beräkningar som Svenskt Näringsliv presenterade i höstas.

– Var fjärde person kan alltså inte försörja sig själv. Samtidigt söker företagen med ljus och lykta efter kompetens. Det är en smärtsam paradox – och det blir inte bättre när vi nu har en ny flyktingvåg, säger Karin Johansson och fortsätter:

– Sverige står inför ett vägval: tiotusentals fler utlandsfödda i utanförskap, eller en ny modell för hur människor kan komma in på arbetsmarknaden? Det borde vara ett lätt val för ansvariga politiker, men det kräver rätt reformer nu. Inte sedan.

Kan orsaka framtida problem

Maria Bernhardsen är policyexpert på Svenskt Näringsliv och ansvarig för genomförandet av rekryteringsenkäten. Även hon är orolig för att rekryteringsproblemen kan orsaka stora svårigheter framöver.

– Inte nog med att det redan fanns ett överhängande hot om att konjunkturuppgången efter coronakrisen skulle komma av sig – en ny flyktingvåg gör situationen än mer allvarlig, säger hon.

– Vem kunde tro att vi efter två år av pandemi skulle förhålla oss till ett krig?

Rekryteringsenkäten visar att störst problem att rekrytera finns inom den så kallade samhällsbyggnadssektorn, det vill säga företag som till exempel bygger ut infrastruktur, utvecklar städer och renoverar miljonprogram. Och bland installatörsföretagen, som bland annat drar ett tungt lass vad gäller elektrifieringen, hade nio av tio företag problem med sina rekryteringar.

− Där vet vi redan att det saknas 28 000 utbildade installatörer. Fortsätter problemen betyder det att den hållbara omställningen försenas ännu mer. Samtidigt har vi ju stora problem med energiförsörjningen – något som även det förvärras om inte installatörsföretagen kan anställa, säger Maria Bernhardsen.

Företagen behöver framför allt nya medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Idag är det 30 procent av en årskull som påbörjar en sådan utbildning.

− Det täcker inte på långt när de behov som företagen har. För att möta efterfrågan skulle 40 procent behöva avsluta en yrkesutbildning på gymnasiet. I praktiken innebär det 18 000 fler elever varje år, säger Maria Bernhardsen.

− Den som har en praktisk yrkesutbildning med sig från gymnasieskolan och dessutom har några års yrkeslivserfarenhet är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

Behovet av yrkesutbildad personal bekräftas också av siffror från Ekonomifakta. 67 procent av dem som har gått fordons- och transportprogrammet på gymnasiet har jobb inom ett år efter examen. Motsvarande siffra för bygg- och anläggningsprogrammet är 62 procent.

A-kassenivåerna ett ytterligare bekymmer

Men det är inte bara brist på yrkesutbildade som ställer till det. Även a-kassenivåerna har visat sig vara ett problem.

− 38 procent av Visitas medlemmar angav att a-kassans ersättningsnivå orsakar rekryteringssvårigheter, säger Maria Bernhardsen.

Och just Visitas medlemmar, det vill säga företag inom besöksnäringen, tappade en stor andel av sina medarbetare under pandemin. Det är medarbetare som riskerar att inte komma tillbaka till näringen, utan som i stället har valt att byta karriär.

− Så trots att pandemin innebar att många företag inom besöksnäringen gick på knäna och fick säga upp massor av medarbetare, så kan återhämtningen förvärras av att medarbetarna nu inte längre finns att tillgå. Det har blivit ett moment 22, säger Maria Bernhardsen.

Att Sverige nyligen genomgick en historisk två år lång kris minskade ändå inte anställningsbehoven. Svårigheten att rekrytera lämpliga medarbetare är fortfarande en av företagens absolut största utmaningar.

− Om inte matchningen på arbetsmarknaden förbättras kan vi drabbas av en allvarlig kompetenskris, säger Maria Bernhardsen.

Hon instämmer med Karin Johansson om att det inte bara är företagen som drabbas när det är svårt att rekrytera.

− Det blir en ond cirkel. Rekryteringshinder skapar merkostnader och om företag dessutom måste tacka nej till uppdrag riskerar de att bli förbisedda och omsprungna av omvärlden.

När företagen ska rekrytera skulle det kunna vara naturligt att använda sig av Arbetsförmedlingen för att hitta medarbetare. Men så enkelt är det inte. I själva verket är det allt färre företag som väljer att använda Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal.

− Av dem som ändå använder Arbetsförmedlingen svarade 64 procent att det har fungerat mycket dåligt eller ganska dåligt. Det är inget annat än ett djupt misslyckande, säger Maria Bernhardsen.