Administrationen inom högre utbildning sväller till oklar nytta för studenterna. Därför är det en god idé att minska administrationen för att ge lärosätena bättre förutsättningar att bedriva kvalitativ utbildning, menar Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik.
Svenskt Näringsliv välkomnar att Statskontoret nu får i uppdrag att analysera konsekvenserna av universitets och högskolors administrativa uppgifter som de är skyldiga att utföra. Motivet är att administrationen behöver minska för att ge tid till lärosätenas kärnuppdrag som är utbildning och forskning, vilket vi helt håller med om.
Av en SNS-rapport framgår att sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför och om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning.
Antalet forskare och lärare har varit relativt stabil trots att antalet studenter ökat. Det har alltså blivit fler studenter per lärare men färre studenter per administratörer. Läget är särskilt bekymmersamt inom IT, HR samt generell administration och kommunikation där den höga utbildningsnivån leder till höga lönekostnader.
Det finns ingen evidens på att forskare och lärare lägger alltmer tid på administration. Studien lyfter bland annat risken med en alltför omfattande administration som skulle kunna dränera resurser från kärnuppdraget.
Studien kan inte direkt belägga exakt vad ökningen beror på. Ytterligare analys behövs för att avgöra ifall dagens fördelning av resurser inom universitet och högskolor är den optimala eller om högskoleverksamheten skulle kunna förbättras genom mindre resurser till högutbildad administration. Men den visar indirekt en ökad undervisningsbörda eftersom det är fler studenter per lärare idag.
Sverige har haft en stabil finansiering av högre utbildning över tid. Den senaste tiden går det dock att se att Sverige lägger en allt mindre andel av BNP på högre utbildning. Majoriteten av ett antal jämförelseländer investerar mer resurser. Undervisningstiden i Sverige är kortast bland jämförelseländerna. Svenska studenter får i genomsnitt endast elva timmar lärarledd tid per vecka. Bara Österrike presterar på samma nivå men har ett helt annat upplägg med mer självstudier som genomförs parallellt med arbete. Så sammanfattningsvis, trots en relativt hög finansiering får svenska studenter i genomsnitt endast elva timmar lärarledd tid. Detta indikerar också att det är en hög andel administration på bekostnad av studenterna.
Det råder kompetensbrist i näringslivet. Ett av fyra rekryteringsförsök bland Svenskts Näringslivs medlemsföretag misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så mycket som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera på positioner som kräver högskoleutbildning. Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen enligt 60 procent av Svenskt Näringslivs branscher, framför allt stora delar av industrin och samhällsbyggnadssektorn. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i samtliga branscher och i alla typer av företag. Kompetensbrist är ett tillväxthinder som försämrar Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och välstånd.
Det finns en hel del utmaningar och matchningen på den svenska arbetsmarknaden har förbättringspotential.
Näringslivets kompetensbrist ställer krav på hög kvalitet och relevans i den högre utbildningen. Så att näringslivet ska kunna klara sin kompetensförsörjning. I Sverige dimensioneras högskoleutbildning efter studenternas efterfrågan i högre grad och man har en svag arbetsmarknadskoppling. Arbetslösheten är också hög bland dem som har slutfört en akademisk utbildning tre år efter examen och bland akademiker generellt. Det finns en hel del utmaningar och matchningen på den svenska arbetsmarknaden har förbättringspotential.
Statskontoret ska utifrån analysen vid behov föreslå åtgärder som regeringen kan vidta för att minska de statliga universitetens och högskolornas administrativa börda. Uppdraget är en del i ett större arbete för att minska universitets och högskolors administrativa börda. Uppdraget ska redovisas i september 2025.
Svenskt Näringsliv ser fram emot att följa arbetet och ta del av de åtgärder som föreslås för att minska den administrativa bördan i form av effektiviseringsåtgärder. Svenskt Näringslivs vill ha ett nytt resursfördelningssystem genom en omfördelning av resurser i nuvarande system, det vill säga en strukturreform utifrån samhällsekonomisk effektivitet, med fokus på kärnverksamheten vid universitet och högskolor.
Högskola och universitet