”Arbetsförmedlingens vanligaste insats: Ingen alls”

”Den höga arbetslösheten i Sverige är långt allvarligare än en tillfällig nedgång under en lågkonjunktur. Den är strukturell och blir allt högre efter varje lågkonjunktur. De jobb som tillkommer under en högkonjunktur räcker inte för att kompensera för tappet.

Förklaringarna är många, men en av de viktigaste är att fler nu har sämre förutsättningar att ta lediga jobb. För 20-25 år sedan hade de allra flesta som blev arbetslösa gått svensk utbildning och hade viss arbetslivserfarenhet. Många av de arbetssökande idag har låg eller ingen utbildning. Det kan vara personer med invandrarbakgrund som har bristande erfarenhet från att arbeta i Sverige och stora brister i svenska språket.

– När vi söker via Arbetsförmedlingen så får vi extremt många sökande varav kanske någon enstaka lever upp till kraven vi ställer. Det gör att det blir ett väldigt, väldigt ineffektivt sätt att rekrytera på, berättar Emma Unevik.

Hon behöver hela tiden fylla på med nya medarbetare, men det går inte att anställa vem som helst. Städarna måste vara kunniga, ha rätt ambitionsnivå och tillräckliga språkkunskaper. De som kommer från Arbetsförmedlingen besitter ytterst sällan de kvalifikationerna.

Ofta får hon spontana jobbansökningar som är extremt bristfälliga. De kan bestå av en eller två meningar, det finns inte ens kontaktuppgifter eller ett fullständigt namn.

– Det är ganska uppenbart att man skickar i väg en ansökan för att man ska leva upp till kravet på att man ska söka jobb för att få bidrag. Men man vill egentligen inte ha jobbet, säger hon.”

Läs hela artikeln i Tidningen Näringslivet (TN) här.