Företags brottsutsatthet behöver prioriteras

Idag finns det ingen brottskod hos polisen för kriminalitet som drabbar företag. Därför är det också svårt för myndigheterna att kartlägga problemets omfattning och kostnader. Ett viktigt nästa steg vore därför att Brå får i uppdrag att genomföra en trygghetsundersökning bland företagare och dessutom införa brottskoder som visar just brott mot företagare.

Ardalan Shekarabi instämde i att det behövs en kartläggning av dessa brister och en uppdatering av samhällsanalyserna.

– Det är dock regeringen som har ansvaret för att ge BRÅ ett uppdrag att kartlägga företagens kostnader förenat med brottslighet.

Företagarna på plats kunde vittna om att brottsligheten mot näringslivet ökar i omfattning. Exempelvis är det numera vanligare att behöva bemanna med fler personer vid stängningsdags för att personalen upplever det otryggt att vara ensamma i exempelvis butiker.

– Detta har också blivit till en jämställdhetsfråga, då personalen som känner sig oroliga oftast är unga kvinnor, sade Stefan Fritzdorf, som driver caféer och bagerier.

Liknande situation kunde Emma Dehmer Unevik, som driver ett städföretag, referera till.

– Tyvärr får vi prioritera bort kunder med kontor som vill ha städning sent på kvällen eller natten på grund av utsatthet för våra medarbetare. Förutom alla direkta kostnader finns det även merkostnader kopplade till dessa inställda och bortprioriterade arbetstillfällen.

Det är inte bara brotten i sig som är problematiska för företagen, utan också anmälningsförfarandet. Många företagare struntar i att polisanmäla, då det i de allra flesta fall resulterar i nedlagda utredningar – vilket i sin tur leder i missvisande statistik över antalet brott mot företag.

– Den typ av brott vi upplever är oftast stöld av bränsle eller varor ur våra lastbilar. Processen vid dessa situationer är svår när det kommer till anmälan, eftersom om polisen ska undersöka detta vidare och bilarna behövs på daglig basis är det svårt att fota eller lämna det orört åt polisen. Men ofta läggs ju ändå utredningarna ned, sade Christer Brus som äger åkerier.

Jörgen Rasmusson, som har ett plåtslageri, upplever ofta inbrott på byggarbetsplatser och i deras företagsbilar. Det kan även leda till att byggen blir försenade.

– I 99 procent av fallen så läggs dessa utredningar ned. Anledningen till att vi ändå polisanmäler är för att ha dokumentation till försäkringsbolaget - inte för att tron finns om att det kommer klaras upp.

Att anlita ordningsvakter är ett alternativ många företagare nyttjar. Restaurangägaren Eva Dunér lyfte att om en restaurang har alkoholtillstånd så krävs det ett visst antal ordningsvakter, men att det finns brist på väktare och att dessa får enbart utbildas av poliser.

– Situationen med brist på väktare ligger på riksdagens bord. Vi ser dock att det lutar emot längre och fler utbildningar av ordningsvakter, berättade Ardalan Shekarabi.

Lena Nitz, brotts- och trygghetspolicyexpert på Svenskt Näringsliv, summerade mötet;

– Ett strukturerat samarbete mellan polismyndigheten och näringslivet behövs, viljan finns hos företagen att bidra, här kan det offentliga och näringslivet tillsammans kroka arm för att bidra till ett bättre samhälle.

Shekarabi höll med om att det krävs ett närmare samarbete med näringslivet men att det saknas en strukturerad samverkan för det i dagsläget. Vidare betonade han att Socialdemokraterna menar att det krävs blocköverskridande samarbete; brottutsatthet för företag behöver prioriteras. De har också landat i att staten inte fullgör skyldigheter mot medborgare och företag när det gäller det här området. Fokus måste ligga på lagföring, då höjda straff inte hjälper om de som begår brott inte lagförs.