”Utbildningar och kompetenser måste bättre matcha jobben”

Erik Scheller är statssekreterare på Utbildningsdepartementet och jobbar nära skolminister Lotta Edholm. Han hade motsvarande roll under alliansregeringen och tycker sig se att frågor gällande kompetensförsörjning är högre på agendan nu.

– I min portfölj är det viktigaste att få svensk yrkesutbildning att fungera bättre. Det är den röda tråden. Både på gymnasienivå och när det gäller vuxenutbildning. Även SFI och folkhögskolor bör förbättras, men fokus ligger på själva yrkesutbildningen där ”kompetensdiffen” måste minska. Redan nu ser vi brist på gymnasieutbildad personal i synnerhet i kommunal vård och omsorg, men snart också i alla delar av den privata sektorn, sade Erik Scheller.

Gymnasieskolans dimensionering ska spegla arbetsmarknadens behov bättre. Skolverket ingår i arbetet och det krävs att kommuner ska orka lägga om verksamheten. Men det handlar också om söktrycket.

– Vi vill styra om från diffusa utbildningar inom samhällsvetenskap mot yrkesförberedande. Yrkesskolan har varit i en expansiv fas under flera år, nu ligger de i en mer konsoliderande fas. Jag menar att de kan växa rätt mycket till utan att tappa kvalitet.

Scheller underströk också att branschinflytandet ska bli större, vilket innebär ansvar för Svenskt Näringsliv och andra organisationer att engagera sig. Det behöver skapas möjligheter för branscherna att effektivt och bra kunna inkluderas utan att det blir krångligt och alltför arbetsamt åt endera hållet.

SME-ledamöternas engagemang för kompetensförsörjning är stort och många frågor ställdes till Scheller. En rörde huruvida hur elever som inte blir behöriga till gymnasiet ska kunna skaffa sig ett jobb.

– Ja, detta är 10 000 kronorsfrågan, sade Erik Scheller. Vi kan ju inte leva med en situation där 18 000 elever inte klarar målen och vi kämpar med att högskolan ska hantera de som grundskolan inte klarar. Elever som har stora behov ska få mer stöd. Fler speciallärare behövs. Vi måste försöka få introduktionsprogram och yrkesutgångar som fungerar bättre. En del kommer klara nationella program, men kortare yrkesutbildningar där man lär sig det allra mest grundläggande, inklusive hur man beter sig är, också viktigt för att stötta den gruppen. Men - bättre yrkesutgångar i gymnasiet är helt enkelt det korta svaret.

Branschanpassade utbildningar är en viktig faktor för företagens kompetensförsörjning. Hur kan övriga utbildningar närma sig yrkeshögskolans modell för att uppnå en bättre matchning på arbetsmarknaden?

– Närmast ligger att få yrkesvux att mer likna yrkeshögskolan, där behovet i kommunerna styr utbudet av utbildningar. En intressant fråga i sammanhanget är om kommunerna ska vara utförare? Kanske behövs det en riksrekrytering, funderade Scheller.

Ett slutligt medskick från företagarna till Scheller gällde att oftare kontakta branschorganisationer, då de har möjlighet att hjälpa till att validera hantverkare. Det finns färdiga processer på plats och det skulle kunna korta ledtiderna rejält. Likaså är det en uppmaning till företagen själva att bli bättre på att sälja in sina yrken för att öka deras attraktivitet – bland annat inom hantverkssektorn.