EU-parlamentets rapport om momsskattesatser, momstapp och regelbörda
Nyligen publicerade EU-parlamentets utredningstjänst (EPRS) en rapport om momstapp (på engelska VAT Gap, d.v.s. skillnaden mellan teoretisk och faktisk moms, närmare beskrivet nedan), reducerade momsskattesatser och deras inverkan på efterlevnadskostnader för företag och konsumenter.
I rapporten konstateras att flera momsskattesatser orsakar en komplexitet som leder till höga efterlevnadskostnader för företagen, särskilt de små och medelstora som bedriver gränsöverskridande handel. Om en reducerad moms ska uppnå sociala och miljömässiga mål är det beroende av vilket genomslag detta får på konsumentpriser samt i vilken omfattning viss konsumtion påverkas av prisförändringar. Författarna pekar dock på att fördelningseffekten av sänkta momsskattesatser generellt sett är liten och förenad med högre kostnader jämfört med direkta subventioner eller skattelättnader.
Momstappet mäter hur effektiva medlemsländerna är på att få in momsen till staten. Måttet bygger på hur stor del av den teoretiska momsbasen som inte blir föremål för beskattning till följd av bl.a. bedrägerier men också konkurser, insolvens och ineffektiv administration. Sverige har under lång tid varit ett av de länder som är bäst i EU på att få in momsen, där endast 1 % går förlorat. Snittet i EU har mellan 2009 och 2019 minskat från 20 till 10 %. Det är en välkommen utveckling, men som rapportförfattarna menar medför momssystemet fortsatt stora efterlevnadskostnader. Även om digitaliseringen kan och har bidragit till lägre kostnader genom exempelvis förifyllda momsdeklarationer, menar författarna att det är först när tillämpningen och den underliggande informationen i större utsträckning är harmoniserad inom EU som gränsöverskridande handel kan främjas.
Vad som inte diskuteras lika flitigt i rapporten är momsundantagens betydelse för komplexiteten i momssystemet. Avvikelser från standardskattesatsen utgår för ungefär 8 % av den svenska teoretiska momsbasen medan ungefär 40 % är helt undantaget från momsplikt. Svenskt Näringsliv har påtalat behovet att reformera momsskattebasen. Undantagna transaktioner brukar kallas ”momsfria” men momsfritt är inte fritt från moms utan belastat av dold moms när företagen inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Det leder till flera stora problem i samhället, svåra gränsdragningsproblem samt uteblivna transaktioner . En breddning av momsbasen innebär i sin tur ett steg mot ett mindre differentierat och enklare momssystem.
Momssystemet är komplext, administrativt tungt, föråldrat och har beskrivits som ett ogenomträngligt skatbo. Företagen som agerar oavlönade uppbördsmän och som ser till att momspengarna kommer in till staten är förtjänta av enkla effektiva regler. Det är dags att reformera momsreglerna och börja ifrågasätta undantagen, både nationellt och inom EU.
SKRIVET AVTara Muinafshar
