Höj ambitionen med skattereformer

Skattefrågorna kommer upp när statsministern idag intervjuas i både Dagens Nyheter och Dagens Industri. Han ”drömmer om en ny, bred överenskommelse om skattesystemet” men lämnar i själva verket mest besked om att han inte har några besked. Han vill ”inte stå och spekulera” samtidigt som han framhåller att ”sänkta skatter är inte svaret”. På frågan om världens högsta marginalskatt vid 60 procent är rimlig blir hans svar något tydligare: ”någonstans där är det”.

Det behövs högre ambitioner än så. Skatteområdet har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Men en utgångspunkt behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd.

I själva verket behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer. Innehållet är det avgörande. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.

Åtgärder är angelägna när det gäller bolagsbeskattningen, marginalskatterna, ägarbeskattningen, en rad punktskatter, momssystemet och många andra områden. Här följer ett axplock av vad som behöver göras.

Bolagsbeskattningen är just nu i fokus i många länder och allra tydligast är det i USA , där skattesatsen sänkts från 35 till 21 procent från årsskiftet. I Sverige pågår en omfattande översyn och det brådskar att få fram förslag. Tidigare utkast har fått skarp kritik från flera håll och behöver förbättras på många punkter.

Svenskt Näringsliv fört fram ett förslag hur marginalskatterna kan förändras för att möta den internationella konkurrensen. I ljuset av vad som behövs på detta område är beskedet om att inte åtgärda världens högsta marginalskatt djupt beklagligt.

Sveriges höga ägarbeskattning försvårar kapitalförsörjning för framför allt nystartade, mindre verksamheter och hämmar viljan att ta risker. Därför behövs generellt sänkt kapitalskattesats samtidigt som det är angeläget att avfärda alla tankar på att återuppliva skatter som slopats.

Bland punktskatterna har på senare tid ofta miljöargument använts på lösa grunder. Det är angeläget att den diskussionen förs sakligare framöver. Miljöproblem behöver tas på allvar och många gånger kan andra styrmedel än skatter vara mer ändamålsenliga.

När det gäller momssystemet pågår stora förändringar i och med arbetet inom ramen för EU . Här behövs ett vidare perspektiv och samtidigt åtgärder som kan underlätta för företagen. Moms är många gånger en dold kostnad och diskussionen behöver mer handla om skattebasen.

SKRIVET AVJohan Fall