Personalliggare enbart ökad belastning?

Personalliggare i restaurang- och frisörbranscherna har sannolikt inte haft avsedd effekt. Innan man går vidare med fler branscher bör man därför göra en ordentlig konsekvensanalys som tar hänsyn till både eventuellt ökade skatteintäkter och företagens kostnader för berörda branscher. Dessutom bör effekterna för de branscher där personalliggare redan införts utvärderas. Så summerade Johanna Hållén, skatteexpert på Svenskt Näringsliv ett seminarium där två nya oberoende utvärderingar av personalliggare presenterades.

2007 infördes personalliggare i frisörs- och restaurangbranscherna. Syftet var att minska skatteundandragande och främja sund konkurrens. – Frågan är dock om personalliggare verkligen är rätt medel.

Skatteverket gjorde en egen utvärdering år 2009 som har använts för att motivera införandet av personalliggare i både tvätteribranschen (2013) och byggbranschen (2016). Många har efterlyst oberoende analyser utan framgång och ytterligare utvidgning föreslås nu till kropps- och skönhetsvård, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet.

För att undersöka effektiviteten i regelverket har Svenskt Näringsliv låtit PWC och HUI ta fram var sin rapport. Karin Norberg, PWC, presenterade resultaten av rapporten Personalliggare och kassaregister som hon skrivit tillsammans med Kajsa Boqvist. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rattssakerhet-skatter/personalliggare-och-kassaregister_677481.html Rapporten är rent deskriptiv och bygger på offentligt material från Skatteverket och Domstolsverket samt underlag som Svenskt Näringsliv begärt ut.

– Skatteverket och lagstiftaren ger en bild av att det finns positiva effekter och denna uppgift upprepas sedan hela tiden. Uppgiften bygger på en egen utvärdering från 2009. Någon extern utvärdering har inte gjorts och det saknas helt empiri om effekterna. Finansdepartementet har uppdragit åt Skatteverket att utvärdera sig självt, konstaterade Karin Norberg. Enligt Karin Norberg finns det stora frågetecken om resultatet av att införa personalliggare i frisörs- och restaurangbranscherna. – Syftet med personalliggare har kanske inte uppnåtts samtidigt som företagen fått en betydande administrativa kostnad. Och utöver de rent administrativa kostnaderna måste man även titta på kontrollavgifter som företagen betalar som inte alls behöver vara kopplade till fusk. Summariska kontrollavgifter kan dessutom leda till bristande förtroende för skattesystemet.

Professor Sven-Olof Daunfeldt, HUI research, har i rapporten Personalliggares effekter på lönerapportering i restaurang- och frisörbranscherna, tillsammans med kollegerna Anton Gidehag och Niklas Rudholm, dels studerat Skatteverkets utvärdering från 2009, dels identifierat branscher med liknande utveckling för att kunna jämföra effekterna av personalliggare i frisörs- och restaurangbranscherna. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rattssakerhet-skatter/personalliggares-effekter-pa-lonerapporteringen-i-restaurang-och_677484.html

När det gäller Skatteverkets rapport från 2009 pekade Daunfeldt på tre betydande brister.

– Det finns ingen kontrollgrupp att jämföra med. Det kan vara så att frisörs- och restaurangbranscherna ändå skulle haft samma löneutveckling utan personalliggare.

– Risken för företag att upptäckas med fusk var större i samband införandet av de nya reglerna eftersom omfattande kontroller sattes in det första året. Kontrollbesöken har därefter stadigt minskat. Eventuella positiva effekter med personalliggare kan således också vara en effekt av rädsla för att utsättas för kontroll vilken avtar om kontrollerna drastiskt minskar.

– Arbetsgivaravgifterna för unga i ålder 19-24 år sänktes med elva procentenheter den 1 juli 2007. Ökade lönesummor kan därför vara ett resultat av att branscherna anställde fler unga när detta blev fördelaktigare.

HUI Research har dessutom jämfört frisörs- och restaurangbranscherna med andra branscher med liknande utveckling men där personalliggare inte införts. – Modellerna visar ingen effekt när man slår ihop frisörs- och restaurangbranscherna för de första åren och möjligen något positivt efter flera år. Men man ska vara försiktig med att tolka resultat i modeller efter flera år. Effekterna är också långt mindre än i Skatteverkets utvärdering.

HUI har även gjort ett antal andra jämförelser, bl a att exkludera frisörsföretag med färre än två anställda eftersom dessa ju inte omfattas av reglerna. Jämförelser görs även med lön per anställd. Ingen jämförelse ger dock någon som helst signifikant effekt av personalliggare de första två åren.

Enligt HUI:s beräkningar har som bäst systemet med personalliggare inom restaurangbranschen resulterat i att skatteintäkterna under år 2007 ökade med mellan 36 och 142 miljoner kronor, vilket kan jämföras med de administrativa kostnaderna för företagen som enligt NUTEK (2008) uppskattades till 365 miljoner kronor.

Efter presentationerna följde en livlig diskussion där även berörda företagare deltog. Några av de tankar som lyftes var att personalliggare kanske gör att företag håller tillbaka anställningar för att inte omfattas av reglerna, att i den mån det förekommer fusk har detta hittat andra vägar så att detta inte påverkas av personalliggare men också konkreta problem som att hantera systemet för personer med språksvårigheter lyftes.

Johanna Hållén uppmanade avslutningsvis alla att svara på den remiss som går ut den 16 juni vad gäller förslaget om att fler verksamheter ska omfattas. Det krävs ordentlig konsekvensanalys innan man överväger att införa system med personalliggare i fler branscher.

SKRIVET AVJohanna Hållén