Radikala förslag för att riva regelpyramiden
När Dick Kling i egenskap av styrelseordförande i en bostadsrättsförening fick ett brev från Stockholms stad om ”bokning av tid för granskning av ert egenkontrollarbete… enligt 26 kap. 19§ miljöbalken..” gjorde han inte som andra och började fundera på hur han skulle svara på frågan. Istället började Kling skriva en bok med konkreta förslag för att befria privatpersoner, företag, men även bostadsrättsföreningar, från onödigt krångel.
I ”Riv Regelpyramiden” beskrivs krånglets drivkrafter. Hur regler föder byråkrater och hur byråkrati skapar nya regler i en ond spiral. Regelkrångel är ett hot mot den individuella friheten och blir krånglet för stort skapar det ett allmänt främlingskap för samhällets regler och institutioner, skriver Kling.
Onödigt regelkrångel är därmed ett hot mot vår demokrati och det är viktigt att komma ihåg att alla regler inte är till för allas bästa, en del är bara till för politikers bästa.
Dick Kling har med en lång karriär med olika topposter i näringslivsorganisationer och politik, en sällsynt god bakgrund för att analysera regelkrånglet. Få har som Kling en så god bild av hur samhället egentligen styrs.
Kling är kritisk mot hur arbetet för färre och enklare regler bedrivs. För mycket fokus läggs på att minska det administrativa arbetet och myndigheten Regelrådets arbete går enligt Kling i realiteten bara ut på att ta reda på ”hur dåliga regelsystemen är för företagen. Och inte ens detta begränsade uppdrag klarar Regelrådet av att genomdriva”. Den s k solnedgångsprincipen, d v s att förse varje regel med ett slutdatum, tror Kling inte heller på. Det stora problemet är inte obsoleta regler som ingen bryr sig om, utan alla regler som inte betraktas som obsoleta och som därför kan få förnyade slutdatum hela tiden. Även principen om en-in-en-ut får underkänt av Kling. Det är inte antalet regler utan effekten som är det besvärliga med regelbördan.
En betydande del av boken handlar inte oväntat om skatter och skatteregler. Kling menar att skattesystemen måste uppfattas som legitima och att många och krångliga regler kan vara ett hot mot legitimiteten. Kling hänvisar bl a till Svenskt Näringslivs studie 2005 där 1000 svenskar tillfrågades om sina skatter. Hela 94 procent av de tillfrågade underskattade skattetrycket. Enligt Kling är det ett resultat av ett allt krångligare skattesystem där allt mer av skatterna kommer från indirekta skatter och arbetsgivaravgifter. Att deklarationsförfarandet förenklats samtidigt som transparensen minskat ser Kling som ett ”medvetet krångel för att dölja det verkliga skattetrycket”.
Skatter kan också ses som en del av regelbördan. På många områden kan skatter och regler bytas ut mot varandra. För politiker som saknar budgetutrymme kan reglering te sig som ett attraktivt alternativ, särskilt om kostnaden belastar en mindre grupp än de som får nytta av regleringen. Skatter används också för att reglera samhället. Kling tar upp flera exempel där skatter används som styrmedel, men där den styrande effekten är minst sagt diskutabel och det sannolikt är det fiskala motivet som är avgörande.
Med detta som bakgrund föreslår Kling inte en skattereform – men väl en utgiftsreform. Om staten kunde spara in 10 procent skulle alla andra skatter än moms, inkomstskatt och arbetsgivaravgift kunna rensas bort. En sådan reform skulle göra alla friare men också beröva politikerna från ”alltför många rattar i deras kontrollrum för det svenska samhället”.
Kling pekar ut en väg för att drastiskt minska regelbördan. Det som verkligen gör skillnad är riktigt stora avregleringar, som när hela områden befrias från regler som tidigare kunde anses som helt nödvändiga. Näringsfriheten 1864 men också reformer efter 1990-talskrisen både minskade regelbördan och skapade ekonomisk tillväxt. Frågan är om dagens globala omvandlingstryck räcker för att få till nya minskningar i regelbördan. För allt behöver inte vara reglerat i samhället. Stora och centrala delar av samhällslivet är helt oreglerade och överlämnade till människors tillit. Sverige har ett högt mått av tillit, vilket dessutom underlättar för näringslivet eftersom det sänker transaktionskostnader.
Boken Riv Regelpyramiden avslutas med en konkret agenda för regelförenkling för bostadsmarknaden, skattesystemet, arbetsmarknaden och trygghetssystemen. Här finns tänkvärda förslag för alla som på eller annat sätt arbetar med policy-frågor. Börja gärna med att läsa vad Dick Kling själv skriver om boken här. _ _ _ Kling, Dick, Riv regelpyramiden, Vulcan, Stockholm 2017
SKRIVET AVAnders Ydstedt
